Dagens PS

Här får du lån med 1 procents ränta – i 20 år

Ränta
Sverige och Frankrike har olika räntekulturer (Foto: Pexels)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 16 juni 2025Publicerad: 16 juni 2025

Att låsa bolåneräntan på 1 procent i 20 år låter nästan för bra för att vara sant. Men i delar av Centraleuropa har det varit verklighet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I både Finland och Sverige har rörliga bostadslån länge varit standard, detta inte minst då rörliga räntor i regel varit billigare än bundna. I december i fjol hade över 70 procent av svenskarna rörliga bolån, enligt statistik från SCB

Men när den Europeiska centralbanken (ECB) började höja räntan 2022, har bolånet blivit betydligt dyrare än väntat. 

I samma veva har hushåll i bland annat Frankrike och Tyskland, där det bundna bolånet är standard, kunnat säkra sina lån till fasta räntor under 2 procent – i vissa fall så låga som 1 procent.

”Med bra tajming har man i dessa länder kunnat få ett långvarigt lån med låg ränta”, säger Eeva Kerola, senior ekonom på Finlands Bank, till finska Ilta‑Sanomat

Förlorar i ränteligan

Statistik visar att både Finland och Sverige står sig slätt i jämförelse med flera europeiska länder. 

I april låg den genomsnittliga bolåneräntan i Frankrike på 1,86 procent. I Finland låg den på över 3 procent och här i Sverige låg snitträntan på rörliga lån på 3,10 procent, enligt statistik från Finansinspektionen. För den med bindningstid på 3 år låg genomsnittet på 3,27. 

Det är dock inte bara Frankrike och Tyskland som haft lägre räntor än Sverige och Finland. Även Spanien, Italien, Nederländerna och Belgien har lägre räntor tack vare sin förkärlek för fasta lån.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

För många IT-projekt misslyckas – här är misstagen du måste undvika

22 maj 2025

Rörligt kan vara billigt – men också riskfyllt

ANNONS

Historiskt har rörlig ränta lönat sig. Enligt en analys från Dagens Nyheter/SBAB har de som haft rörlig ränta sedan 1989 i genomsnitt betalat 1,7 procentenheter mindre än de med femårig bindning – motsvarande cirka 1 400 kronor i månaden på ett miljonlån .

Men de som band mellan 2019 och 2021 satt i förarsätet när räntorna rusade 2023–2024 – en lycka svensk rörlighetskultur inte gav dem.

Rörlig ränta
Bostadsrättsägare har länge sparat pengar på att välja rörligt (Foto: Hasse Holmberg/TT)

Snabba förändringar – men inte för alla

I Sverige och Finland, där majoriteten sitter med rörliga bolån, slår ränteläget snabbt igenom i hushållens ekonomi. Det kan vara en fördel när räntorna sjunker – men väldigt kännbart när de stiger.

I Centraleuropa märks räntesvängningar betydligt mindre. Där kan hushåll som band sin ränta för flera år sedan fortfarande ligga kvar på 1-2 procent, samtidigt som många svenska hushåll har kämpat med 4-procentiga rörliga lån.

Det är också därför räntesänkningar från ECB får större effekt i Sverige än i länder där lånen är bundna på lång sikt. Enligt Finlands Bank är det “sannolikt” att hushåll i Finland påverkas snabbare av förändringar i penningpolitiken.

Dags att tänka om?

Så – vad kan svenska hushåll ta med sig av detta?

ANNONS

Rörlig ränta har historiskt varit det billigaste alternativet. Men krisåren 2022–2024 visade att det också är det mest sårbara. 

Samtidigt är skillnaden i kostnad mellan rörligt och bundet inte enorm. Enligt en beräkning från Länsförsäkringar kostade det i fjol omkring 500 kronor mer i månaden att binda ett lån på 3 miljoner i två år.

För vissa hushåll kan den extra kostnaden vara värd den trygghet det innebär att veta exakt vad man ska betala varje månad.

Läs även: Nu är det dags att binda räntan: “Det är ditt sömnmedel”. Dagens PS

Svensk tradition – eller räntespel med förhöjd insats?

Att svenskar gillar rörlig ränta har länge varit en tradition – nästan en del av vår ekonomiska kultur. Men med en mer osäker omvärld, skakig inflation och hårt belånade hushåll, kan det vara läge att fundera på om trygghet i räntan inte borde värderas högre än tidigare. Särskilt när hushåll i Europa låser in räntor på 1–2 procent. 

Oavsett om man tror på fortsatt räntenedgång eller inte, visar de europeiska exemplen att trygghet också kan vara en investering – särskilt när tiderna är osäkra. 

Läs också: Lättnader på bomarknaden i sikte – men målgruppen tvekar. Dagens PS

ANNONS

ANNONS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS