Här får du lån med 1 procents ränta – i 20 år

Rörligt kan vara billigt – men också riskfyllt

Historiskt har rörlig ränta lönat sig. Enligt en analys från Dagens Nyheter/SBAB har de som haft rörlig ränta sedan 1989 i genomsnitt betalat 1,7 procentenheter mindre än de med femårig bindning – motsvarande cirka 1 400 kronor i månaden på ett miljonlån .

Men de som band mellan 2019 och 2021 satt i förarsätet när räntorna rusade 2023–2024 – en lycka svensk rörlighetskultur inte gav dem.

Snabba förändringar – men inte för alla

I Sverige och Finland, där majoriteten sitter med rörliga bolån, slår ränteläget snabbt igenom i hushållens ekonomi. Det kan vara en fördel när räntorna sjunker – men väldigt kännbart när de stiger.

I Centraleuropa märks räntesvängningar betydligt mindre. Där kan hushåll som band sin ränta för flera år sedan fortfarande ligga kvar på 1-2 procent, samtidigt som många svenska hushåll har kämpat med 4-procentiga rörliga lån.

Det är också därför räntesänkningar från ECB får större effekt i Sverige än i länder där lånen är bundna på lång sikt. Enligt Finlands Bank är det “sannolikt” att hushåll i Finland påverkas snabbare av förändringar i penningpolitiken.

Dags att tänka om?

Så – vad kan svenska hushåll ta med sig av detta?

Rörlig ränta har historiskt varit det billigaste alternativet. Men krisåren 2022–2024 visade att det också är det mest sårbara. 

Samtidigt är skillnaden i kostnad mellan rörligt och bundet inte enorm. Enligt en beräkning från Länsförsäkringar kostade det i fjol omkring 500 kronor mer i månaden att binda ett lån på 3 miljoner i två år.

För vissa hushåll kan den extra kostnaden vara värd den trygghet det innebär att veta exakt vad man ska betala varje månad.

Läs även: Nu är det dags att binda räntan: “Det är ditt sömnmedel”. Dagens PS

Svensk tradition – eller räntespel med förhöjd insats?

Att svenskar gillar rörlig ränta har länge varit en tradition – nästan en del av vår ekonomiska kultur. Men med en mer osäker omvärld, skakig inflation och hårt belånade hushåll, kan det vara läge att fundera på om trygghet i räntan inte borde värderas högre än tidigare. Särskilt när hushåll i Europa låser in räntor på 1–2 procent. 

Oavsett om man tror på fortsatt räntenedgång eller inte, visar de europeiska exemplen att trygghet också kan vara en investering – särskilt när tiderna är osäkra. 

Läs också: Lättnader på bomarknaden i sikte – men målgruppen tvekar. Dagens PS

_ANNONS