Dagens PS

Grattis Stockholmare – men hela amorteringskravet borde ha rykt

Det är bra att "Stockholmsregeln" nu skrotas den 1 april men hela amorteringskravet borde ha skrotats skriver Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs i en ny krönika. "Ingen känner din ekonomi bättre än du själv".
Det är bra att "Stockholmsregeln" nu försvinner den 1 april men hela amorteringskravet borde ha skrotats skriver Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs i en ny krönika. "Ingen känner din ekonomi bättre än du själv". (Foto: Jonas Gratzer /SVD / TT, Fredrik Sandberg/TT och Dagens PS)

KRÖNIKA. Amorteringskravet kopplat till inkomst försvinner den 1 april. Inte en dag för tidigt. Men det blir framför allt en förändring som kommer storstadsbor till glädje.

I min värld är lånevillkor en fråga mellan låntagare och bank. Ingen känner din ekonomi bättre än du själv. Regeringen borde därför ha gått längre och skrotat hela det tvingande amorteringssystemet.

Fler krönikor av David Ingnäs: Så kan bankernas jättevinster betala hela ditt bolån – Dagens PS

Det här är en krönika och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigtvis redaktionens uppfattning.

Riksdagen sa ja i torsdags

I torsdags i förra veckan röstade riksdagen äntligen igenom de förändrade bolånereglerna.

Det var verkligen på upploppet av mandatperioden där det redan i valrörelsen lovades från moderat håll att amorteringskraven skulle bort.

Analytiker: Sälj bostaden innan 1 april 

Utbudet av bostäder på marknaden är ovanligt lågt i början av året. En förklaring är de nya bolåneregler som väntas träda i kraft den 1 april. Den 1 april

Resultatet blir att amorteringskraven kopplade till bostadens värde ligger kvar.

Däremot försvinner kravet om att du inte får ha bolån som överstiger mer än 4,5 gånger din årsinkomst.

Har i princip varit en Stockholmsregel

Inkomstkravet, som infördes som ett sista skärpt amorteringskrav 1 mars 2018, har framförallt slagit mot boende i områden där priserna på lägenheter och villor är som högst.

I princip har det varit en ”Stockholmsregel”.

Andel av låntagare med skuldkvot över 450 procent. Skuldkvoten är beräknad som
bruttoinkomst i förhållande till de totala bolånen. Avser bostadsköpare.(Källa FI)

Enligt Finansinspektionens (FI) rapport Den svenska bolånemarknaden så hade var tredje Stockholmare ett bostadslån som översteg 450 procent av bruttoinkomsten 2017, året innan regeln infördes.

2018 föll den till drygt 10 procent. En nivå den legat kvar på sedan dess men med viss variation mellan åren som synes i stapeldiagrammet ovan.

Slog främst mot storstadsbor

Att regeln framförallt slog mot storstadsbor visade också Finansinspektionens egen utvärdering från 2019, ett år efter att regeln införts.

”Det är ensamstående och de äldsta bolånetagarna som har anpassat sina beteenden mest till följd av det skärpta amorteringskravet. De som påverkas av skärpningen köper billigare bostäder och lånar mindre oavsett var i landet de bor”, skrev FI och konstaterade;

”Men eftersom det är fler som påverkas i Stockholm och Göteborg, jämfört med övriga regioner, dämpas bolånen och efterfrågan på bostäder mest där”.

76 procent av amorteringen görs av storstadsbor

När regeln nu försvinner är det också Stockholmare och Göteborgare som kommer uppleva störst skillnad.

76 procent av alla som amorterar på sina lån på grund av för låg inkomst bor i någon av de två storstäderna uppger FI.

Redan nu har bostadspriserna också börjat stiga i Stockholm, en föraning om vad som komma skall.

Privatekonomi är just privat

Att amortera behöver inte vara fel även om jag personligen tycker att det ofta läggs för mycket fokus på att bli skuldfri som jag har skrivit om i tidigare krönikor.

Men när det kommer till privatekonomi så är poängen att den är just privat.

”Den som är besatt av att vara skuldfri är icke fri”

KRÖNIKA ”Den som är försatt i skuld är icke fri” är ett budord som präglat grunden i svenskens ekonomiska kynne under decennier. ”Men jag skulle hävda att

Vad som är rätt för dig och din ekonomi behöver inte vara rätt för någon annan. Och det varierar över tid.

Därför har jag sedan dag ett varit emot den kollektiva regeln kring tvingade amortering.

Främjar en mer personlig relation med banken

Listan över olika livssituationer där en amortering passar illa går att göra lång; förstagångsköpare, äldre som vill sätta guldkant eller pressade småbarnsfamiljer.

Huvudpoängen är att i ökad grad själv få bestämma över sin egen ekonomi.

Det främjar också en mer personlig relation med banken bortom mallar och excel-ark. Ett nog så viktigt argument.

Men det främjar även en mer effektiv allokering av pengarna vilket gynnar samhällsekonomin som helhet.

Borde ha skrotat hela amorteringskravet

Argumentet för införandet av de obligatoriska amorteringskraven var att vända en osund utveckling av privatskulder i Sverige.

Visst.

Men då ska man dels komma ihåg att Sverige som nation har en väldigt låg statsskuld på totalen när man jämför oss internationellt. Dels att svenska hushåll också sticker ut extremt positivt på sparsidan.

Men för ökat självbestämmande och för att det skulle kommit alla svenskar till del skulle man gått hela vägen och skrotat systemet som helhet.

Bara för att vi inte tvingas amortera betyder det inte att amorteringen behöver upphöra helt.

Där har jag fullt förtroende för att bankerna i dialog med sina kunder kan hitta en balans i fall till fall.

Det är bra att regeringen nu tar bort ”Stockholmsregeln”.

Men för ökat självbestämmande och för att det skulle kommit alla svenskar till del skulle man gått hela vägen och skrotat systemet som helhet.

Läs även: Förslaget: Låt Stockholmare slippa amortera – Dagens PS

David Ingnäs

Bevakar börs, fonder och sparande. Skriver om både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag. Ansvarig för Dagens PS artikelserie Veckans börsprofil.

David Ingnäs

Bevakar börs, fonder och sparande. Skriver om både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag. Ansvarig för Dagens PS artikelserie Veckans börsprofil.