Efter ett helt yrkesliv – pensionen räcker ändå inte

Oron för att orka

Arbetsmiljön spelar en central roll. I rapporten uppger 75 procent av medlemmarna att de är oroliga för att inte kunna arbeta till riktåldern på 67 år. Många yrken inom välfärden präglas av tunga lyft, högt tempo och en fysisk och psykisk belastning som pågår under lång tid.

Det är också vanligt att lämna arbetslivet före riktåldern av hälsoskäl, vilket leder till färre pensionsinbetalningar och därmed lägre pension. Samtidigt visar rapporten att deltidsarbete som är vanligt i flera av dessa yrken, ytterligare pressar pensionsnivåerna.

Stora skillnader mellan grupper

Skillnaderna är tydliga mellan olika yrkesgrupper. Rapporten visar att välfärdsarbetare i genomsnitt har lägre inkomster under hela arbetslivet, vilket ger ett lägre pensionsutfall.

”Det går inte att blunda för att systemet gynnar höginkomsttagare med långa utbildningar och god hälsa, medan undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden får ta smällen. Pensionssystemet sviker kvinnorna i välfärden – det måste göras om”, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande i Kommunal.

För deltidsarbetande blir skillnaderna ännu större. Beräkningarna i rapporten visar att långvarig deltid kan innebära flera tusen kronor mindre i pension varje månad.

Sex reformer föreslås

Rapporten presenterar sex reformer som syftar till att stärka både pensionerna och arbetsvillkoren:

• Britt-Marie-pension – ge utslitna rätt till pension efter ett långt arbetsliv. En pension för den som har minst 40 tjänsteår, full inkomstpension fyra år före riktåldern utan ekonomiskt avdrag. 
• Grundpensionslyft för deltidsarbetande kvinnor – höjer de lägsta pensionerna.
• Avskaffa överkompensationen för höginkomsttagare i tjänstepensionssystemet.
• Avgiftshöjning – en nödvändig förstärkning.  
• Bemanningsriktlinjer – bryter spiral av stress och sjukskrivning.
• Lönelyft i välfärden – samhällsbärande arbete måste värderas högre.  

Läs även: Så mycket krävs för att kunna sluta jobba före 45. Dagens PS