Dystert besked: Nu har svenskarna tappat framtidstron  

Budget med rekordutrymme

Regeringen presenterade nyligen sin sista budget för mandatperioden, med ett rekordstort reformutrymme på 80 miljarder kronor. En stor del går till lättnader för hushållen. 

Målet är att kickstarta ekonomin med bland annat skattesänkningar och lägre förskoleavgifter. Men väljarna verkar inte övertygade. 

”Det är problematiskt för regeringen att gå in i ett valår när folk ser pessimistiskt på utvecklingen”, säger Källebring.

Oro även för den egna ekonomin

Synen på den egna plånboken har också blivit mörkare. I mars 2024 trodde 38 procent att deras privatekonomi skulle förbättras under det kommande året.  Nu är siffran nere på 33 procent.

Ytterligare en undersökning, denna från Hypoteket, visar en ännu mörkare utveckling. Där tror bara 12 procent att deras ekonomi kommer bli bättre under året, ner från 24 procent i januari. 

Källebring tror att flera faktorer spelar in, bland annat oron i omvärlden, säkerhetsläget och stigande arbetslöshet.

”Det händer mycket utanför landets gränser som regeringen inte kan påverka, men den får ändå bära skulden när effekten blir att ekonomin står och stampar”, säger han.

Växande oro på flera fronter

Mätningen visar också att väljarnas oro har ökat på flera områden.

”Vi ser en tydligt ökad oro när det gäller inflationen och hur det ska gå för de svenska företagen. Dessutom är oron för att bli arbetslös högre än vad vi tidigare har uppmätt”, säger Källebring.

Splittrat förtroende

Förtroendet för regeringens hantering av ekonomin är delat. Fler väljare säger att de har litet förtroende samtidigt som fler uppger att de har stort förtroende.

I samma veva växer gruppen som varken har högt eller lågt förtroende, vilket tyder på en mer osäker stämning inför valåret.

Regeringen hoppas nu att reformerna ska börja märkas i hushållens ekonomi. Men tills dess är det tydligt att pessimismen väger tyngre än framtidstron bland svenska väljare.