De betalar högst skatt i Europa – så placerar sig Sverige 

Över 50 procent i sju länder

Danmark toppar alltså listan med sina 60,5 procent. Utöver Danmark har ytterligare sex länder en högsta marginalskatt över 50 procent: Frankrike, Österrike, Spanien, Belgien, Portugal – och Sverige.

Slovenien och Nederländerna ligger strax under den nivån. 

Ser man till Europas fem största ekonomier varierar toppskatten från 45 procent i Storbritannien till 55,4 procent i Frankrike – en skillnad på omkring tio procentenheter.

Samtidigt ligger det europeiska genomsnittet på 38,5 procent. Bland de europeiska OECD-länderna är snittet ännu högre: 43,4 procent. I 18 länder överstiger den högsta skattesatsen 40 procent.

Tydlig skiljelinje i Europa

Nordiska och västeuropeiska länder har generellt de högsta toppskatterna, ofta mellan 45 och 60 procent. Norge är ett undantag och ligger strax under 40 procent.

I östra och centrala Europa är nivåerna betydligt lägre. Förutom Bulgarien och Rumänien – båda på 10 procent – ligger toppskatten under 25 procent i Moldavien, Ungern, Ukraina, Georgien, Tjeckien och Estland.

I flera av dessa länder används platta skattesystem, vilket bidrar till att hålla den högsta skattesatsen nere.

Turkiet sticker dock ut i regionen med en toppskatt på runt 41 procent, vilket placerar landet närmare EU:s mellanskikt.

Läs även: Så undviker du onödig ISK-skatt i vår och sparar tusenlappar. Realtid

Skatterna rör på sig

Skattesatserna är förvisso inte statiska. Flera länder har justerat sina nivåer det senaste året.

Danmark har infört en ny inkomstnivå för inkomster över 2,8 miljoner danska kronor, vilket höjer toppskatten från 55,6 till 60,5 procent.

Estland har höjt sin platta inkomstskatt från 22 till 24 procent medan Slovakien har infört två nya skatteklasser och därmed höjt sin högsta skattesats från 25 till 35 procent.

Finland har gått åt andra hållet och sänkt sin högsta marginalskatt från 51,5 till 45 procent.

Enligt Alex Mengden, global policy analyst vid Tax Foundation, kan stater ofta få in mer pengar genom bredare beskattning än genom att enbart höja toppskatterna.

”Regeringar kan generellt generera intäkter mer effektivt genom att utnyttja marginalskattesatser i den nedre delen av inkomstfördelningen än genom att använda högre toppskatter”, skriver han.

Han tillägger: ”Detta beror på att en högre skattesats i ett visst skikt påverkar incitamenten att tjäna mer eller mindre endast för individer i det skiktet, samtidigt som den också ökar skatteintäkterna från alla skattebetalare i högre skikt”. 

Förtroendet sviktar

Samtidigt är förtroendet för skattesystemens rättvisa begränsat. Under 2025 ansåg bara var femte EU-medborgare att skatter betalas i proportion till inkomst och förmögenhet ”i stor utsträckning”. Omkring hälften, 51 procent, ansåg att det stämmer ”i viss utsträckning”, enligt en Eurobarometer-undersökning.

Frågan om hur mycket de som tjänar mest ska betala lär därmed fortsätta att vara politiskt laddad.

Läs också: Fem länder i Europa som betalar dig för att flytta dit. Dagens PS