Ägare till lågt värderade villor, ofta i glesbygden, riskerar drabbas av höjd skatt, skriver DN, och det här får två ekonomer att rikta hård kritik mot den nuvarande beskattningen. Det är Robert Boije, chefsekonom på statliga SBAB, och professor Peter Englund som sågar den beskattning som gäller i dag på villor.

Båda är överens om en sak – att skatten på dyrare hus i dyra områden måste höjas, enligt Dagens Nyheter, som konstaterar att den statliga fastighetsskatten försvann 2008 och är ersatt av en kommunal avgift med ett tak.

”De flesta villaägare ligger redan på taket och kommer därför inte få höjd avgift när taxeringsvärdena höjs”, skriver tidningen.

Dock riskerar alltså villaägare i glesbygdskommuner, vars småhus är lågt värderade, att få höjd skatt eftersom de ligger under taket för den kommunala avgiften och saknar utrymme för höjd avgift, framgår det.

ANNONS
ANNONS

Robert Boije vill reformera det nuvarande skattesystemet på villor. Men något återinförande av en statlig villaskatt vill han inte ha. Hans förslag är i stället att införa ett antal regionala klasser där taket är högre i dyra områden med höga taxeringsvärden.

”De som bor i Stockholm kommer att få ett genomsnittligt högre tak än de i glesbygden”, resonerar SBAB:s chefsekonom bland annat i DN-artikeln.

Professor Peter Englund å sin sida vill däremot att den statliga fastighetsskatten återinförs. Han tycker att det är ”stötande” att villaägare i glesbygden riskerar att få höjd skatt medan höginkomsttagare i framför allt Stockholmsområdet slipper detta.

”Det är självklart att det är höginkomsttagare som äger stora dyra hus och stora dyra hus ligger i regioner där inkomstnivåerna är högre. Det är uppenbart regressivt”, säger Englund.