Nya lättnader för de som vill lösa sina bundna bolån i förtid skulle göra det enklare för hushållen. Men enligt forskaren som deltagit i utredningen kan det få motsatt effekt med högre avgifter och större osäkerhet till bankernas fördel.
Bolån: Hård kritik mot nya regler – gynnar banken i alla lägen
Johan Colliander
Uppdaterad: 05 aug. 2025Publicerad: 05 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Att binda sina bolån är det få som gör i Sverige vilket gjort hushållen ovanligt räntekänsliga. Det är en risk för den svenska ekonomin och något som regeringen vill komma åt med hjälp av nya regler för ränteskillnadsersättningen som trädde i kraft den 1 juli.
Läs även:
96 procent valde rörligt – nu hotas drömmen om billigare bolån. Dagens PS
De reglerna får nu kritik av Rickard Engström, doktor i företagsekonomi vid KTH som också var expert i utredningen, skriver Placera.
Hög avgift skrämmer till obundna bolån
Den så kallade ränteskillnadsersättningen är den avgift man åläggs att betala till banken om man löser upp sitt bolån i förtid. En avgift som kan bli ganska hög och som därför gör att många drar sig för att binda sina lån.
I den tidigare modellen beräknads ränteskillnadsersättningen som skillnaden mellan bolåneräntan och jämförelseränta (bostadsobligationsräntan plus 1 procentenhet).
Läs även:
Nya bolåneregler kan höja priserna – expert: ”Risken är hög”. Dagens PS
Nu jämförs istället den bundna räntan vid avtalstillfället med den aktuella marknadsräntan när lånet löses, baserat på ränteswappar.
Enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är de nya reglerna mer rättvisa, tydliga och förutsägbara.
ANNONS
“Det upplevdes som fel och orättvist att bankerna kunde lägga på en större kostnad, i många fall på konsumenterna. Bankerna fick kompensation för hela räntan istället för sina faktiska kostnader”, säger han till Placera.
ANNONS
Senaste nytt
Helt bakvänt enligt forskaren
Men enligt Rickard Engström, som var med i utredningen, har det blivit tvärtom.
“Man tar fram en modell som skulle minska överkompensation till bankerna – men istället ökar den. Man säger att det ska bli lättare att bryta bundna lån – men det blir svårare. Det är faktiskt helt bakvänt”, säger han till Placera.
Missa inte:
Deppigt: Svenskar tror på fallande bopriser – binder räntan. News55
Enligt honom blir modellen bara fördelaktig för konsumenterna om bankens bolånemarginal överstiger 1 procent. När utredningen gjordes låg den på 0,5 procent och i snitt har den legat under 1 procent under åren 2022-2024.
Enligt Engström gynnar det nya förslaget bankerna i ännu större utsträckning än tidigare. Han anser att man borde valt en modell som ser till bankens faktiska finansieringskostnad istället. Som det är nu gynnar modellen banken i alla lägen
Wykman slår tillbaka
Inte oväntat håller Niklas Wykman inte med om kritiken och hänvisar till Finansinspektionens simuleringar som gjorde i utredningen.
ANNONS
Enligt de simuleringarna, som ser på 10–20 års sikt, är den nya modellen generellt mer gynnsam för konsumenten än den gamla. Enligt Wykman gynnar de nya reglerna de med svagare ställning på bostadsmarknaden, som fått binda sina lån till högre räntor på grund av till exempel låg inkomst.
Missa inte:
”God ekonomi” – ändå bromsar hushållen bostadsköpet. Dagens PS
“Men precis som du säger och som KTH påvisar, det är lätt att konstruera fall där de gamla reglerna kunde ge bättre villkor. Men om man tittar på de längre tidsperspektiven då är de nya reglerna mer gynnsamma för bolånekunderna”, säger han till Placera.
Okänt hur mycket bankerna tjänar på avgiften på bolån
I sin kritik mot förslaget framhåller Rickard Engström även att det under utredningens gång inte retts ut hur mycket bankerna tjänar på ränteskillnadsersättningen. Enligt honom rör det sig om miljardbelopp årligen.
När Affärsvärlden hört av sig för att fråga SBAB och Swedbank har bankerna inte velat dela med sig av en summa.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS