PS sammanfattar det senaste dygnets pensionsnyheter som den här gången kretsar kring den höjda pensionsåldern, felaktiga utbetalningar och stora missförstånd.
Bakslag för höjd pensionsålder – myndigheten stoppar miljardbelopp
Experter varnar för att en höjd pensionsålder kan bli en kostsam flopp. Samtidigt har Pensionsmyndigheten upptäckt felaktiga utbetalningar på närmare 1,6 miljarder kronor.
Höjd pensionsålder kan få oväntade följder
Att höja pensionsåldern och införa den så kallade riktåldern har lanserats som den enda vägen för att säkra välfärden när vi lever längre.
Men effekten kanske inte blir den som politikerna hoppats på.
Enligt Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är återkommande höjningar av riktåldern inte någon mirakellösning. Tvärtom kan höjda pensionsåldrar istället få människor att lämna arbetslivet via andra system, som sjukförsäkring eller arbetslöshetsersättning.
”Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem”, säger Wallenius enligt Realtid
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Forskaren Lisa Laun vid IFAU lyfter enligt News55 ett annat problem: många svenskar missförstår hur pensionssystemet fungerar.
”Systemet fungerar, men pensionsbeteendet har inte följt med”, konstaterar hon.
Hon menar att många underskattar hur mycket pensionen faktiskt påverkas av hur länge man arbetar. Om man lämnar arbetslivet tidigt kan pensionen bli betydligt lägre än väntat.
Vanliga myter om pensionen
Att missförstånd om pensionssystemet är vanliga blir extra tydligt i samband med att det årliga pensionsbeskedet skickas ut från Pensionsmyndigheten.
Pensionsexperten Agneta Claesson vid Pensionsmyndigheten pekar bland annat på att många oroar sig över att pensionssystemet skulle kunna få slut på pengar.
”Så länge vi har folk som arbetar och betalar skatt så kommer det också att finnas pensioner”, säger hon enligt Dagens PS.
Systemet bygger nämligen på att dagens arbetstagare finansierar dagens pensioner.
En annan missuppfattning gäller fondavgifter i pensionssparandet. Många tror att avgifterna spelar liten roll, men över ett långt arbetsliv kan skillnaden bli stor.
Lågavgiftsfonder kan således ha betydande effekt på hur stort pensionskapitalet blir när man väl går i pension.
Annat som ofta missuppfattas är småbarnsårens effekt på pensionen. Föräldrar kan få så kallad barnårsrätt, vilket innebär extra pensionsinbetalningar till den som har lägst inkomst under barnets första år.
Den faktor som däremot tydligt påverkar pensionen är när man väljer att gå i pension. Att arbeta ett år extra kan enligt experter höja pensionen med ungefär 1 500 till 2 000 kronor i månaden före skatt.
Miljarder stoppas – tips om felaktiga pensioner ökar kraftigt
Samtidigt som myndigheten försöker reda ut missförstånd om pensionssystemet pågår ett annat arbete i kulisserna.
Enligt tidningen Kollega upptäckte Pensionsmyndigheten felaktiga utbetalningar på närmare 1,6 miljarder kronor under förra året.
En stor del av pengarna rör pensioner och bidrag som betalats ut på felaktiga grunder, exempelvis när personer inte rapporterat ändrad inkomst eller flyttat utomlands utan att meddela myndigheten.
Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten, säger att många tror att uppgifter uppdateras automatiskt.
”Men det mesta behöver man anmäla själv”, säger hon.
Sedan 2020 har myndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och samarbetar i dag tätare med bland annat Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen.
Resultatet är tydligt. På fem år har antalet tips om felaktiga utbetalningar ökat med hela 170 procent.
Pensionsgapet mellan kvinnor och män börjar tidigt
Slutligen – Sveriges stora pensionsgap.
Under dagen har en ny rapport från försäkringsförmedlaren Säkra visat att skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner uppstår långt innan pensionen närmar sig.
Rapporten ”Kvinnornas pensionsnota – så mycket kostar familjelivet” visar att lönegapet mellan kvinnor och män börjar redan i 20-årsåldern och växer under hela arbetslivet.
Vid 27 års ålder skiljer det i genomsnitt 4 300 kronor i månadslön. Vid 37 års ålder har skillnaden ökat till 7 500 kronor och vid 40 års ålder är den omkring 8 300 kronor.
När pensionen väl betalas ut är skillnaden fortsatt stor. Kvinnor får i genomsnitt 20 600 kronor i total pension per månad medan män får cirka 27 700 kronor.
Enligt pensionsekonom Trifa Chireh innebär utvecklingen att kvinnor i dag behöver arbeta ungefär 3,5 år längre än män för att nå samma pensionsnivå.
Läs också: Svenska kommunen kan kollapsa: ”Ser ut som en krigszon”. Dagens PS
