Att bli skuldfri är inte alltid bäst – här är varför

Alla skulder är inte lika

Piauger lyfter riksbankscheferna som exempel. De måste enligt lag redovisa sina lån offentligt, och därför vet vi att många av dem sitter med stora bolån.

Senast i juni kunde PS rapportera att vice riksbankschefen Anna Seim har ett bolån på maffiga 9,6 miljoner kronor. Erik Thedéen har i sin tur ett bolån på 4,2 miljoner. 

Den sistnämnda amorterar 3 670 kronor i månaden och tjänar 289 000 kronor i månaden.

I det tempot skulle lånet ta 97 år att betala av. Och enligt Piauger är det här inte slarv – utan helt rimligt.

“För någon som har både skulder, tillgångar och inkomst finns det inget självändamål i att amortera ner sina lån. Man får inte en liten duktighetsmedalj av kungen för att man är skuldfri. Snarare skulle det kunna vara att leva under sina tillgångar”, skriver han. 

Det avgörande är hur stor skulden är

Piauger föreslår en ny formulering:

”Den som är satt i för stor skuld är inte fri”. 

Med andra ord: Det handlar inte om att ha noll kronor i lån. Det handlar om att ha en skuld som är hanterbar.

Den som äger ett hus med låg belåning och har sparande vid sidan av kan utan problem ha lån kvar långt upp i åren. Personen kan när som helst sälja eller betala av mer.

Den som däremot har låga inkomster och inga tillgångar – där ser kalkylen annorlunda ut.

Att bli skuldfri är inte alltid rätt mål

Piauger menar att den som bott länge i sitt hus och har ett lån som kanske motsvarar en fjärdedel av värdet inte behöver kämpa för att nå noll skulder till varje pris.

I stället kan pengarna användas till något annat – till exempel att faktiskt leva.

Banken lånar inte ut pengar av välvilja. Räntan är redan priset för lånet.

Och lånet, till skillnad från skruvdragaren hos grannen, behöver inte lämnas tillbaka för att man ska ”göra rätt för sig”.

Alltså: Att vara skuldfri vid 65 är inte en norm och inte alltid ett mål att sträva mot. Det viktiga är att skulden är hållbar och trygg, i relation till ekonomi och tillgångar.

Det är inte skulden som avgör friheten – det är proportionen.

Tidigare riksbankschefen lyfter samma fråga

Frågan om skuldfrihet vid pension är inte ny. I Dagens Nyheter resonerade tidigare riksbankschefen Stefan Ingves kring just detta. 

Där handlade det om en kvinna som närmade sig pensionen och funderade på om hon skulle betala av det sista på huslånet — eller behålla en del av lånet och istället ha mer pengar kvar att röra sig med.

Ingves menade att det inte finns ett självklart rätt svar, utan att valet handlar om vad man vill uppnå och vilken risk man är beredd att ta. Han lyfte flera olika möjliga vägar: betala av lånet direkt, amortera i långsam takt eller behålla en del av lånet och istället spara eller konsumera mer.

Oavsett strategi landade han i samma slutsats som Piauger: det viktiga är inte att lånet hamnar på noll, utan att man har kontroll över sin ekonomi och känner sig trygg i den.

Skuldfrihet kan vara ett mål. Men det måste inte vara det.

Tillhör du dem som faktiskt vill bli av med sina skulder? Då kan vi slå ett slag för den här intervjun med Shoka Åhrman, som berättar hur du blir skuldfri snabbare.