Bilindustrin byter ledare i snabb takt. Bakom kulisserna växer pressen när elbilar, mjukvara och nya konkurrenter skakar om spelplanen.
Maktskifte i bilvärlden: Toppcheferna ryker en efter en
Det är inte länge sedan en vd på ett stort bilföretag kunde sitta tryggt i många år. I dag ser det annorlunda ut. Under det senaste året har flera stora tillverkare bytt toppchef – däribland Porsche, Nissan, Stellantis, Volvo Cars, Renault, Jaguar Land Rover och Hyundai.
Och mer kan vara på väg.
Både Toyota och BMW väntas göra förändringar i toppen inom kort.
Det är en utveckling som säger mycket om hur pressad bilindustrin är just nu. Nya konkurrenter från Kina, osäker efterfrågan på elbilar och allt mer avancerad teknik gör att styrelserummen blivit betydligt mer otåliga.
Den gamla styrkan har blivit en broms
Under större delen av bilindustrins historia byggde framgången på storlek. Ju fler fabriker, ingenjörer och leverantörer – desto starkare företag.
Men när elbilar och mjukvara tar större plats har de gamla styrkorna ibland blivit en belastning.
Elbilar innehåller färre komponenter än traditionella modeller. Samtidigt kräver de kontinuerliga mjukvaruuppdateringar, avancerade batterisystem och allt mer AI-baserade funktioner. Det gör att teknikkompetens blivit lika viktig som klassisk ingenjörskonst.
Dessutom har kinesiska tillverkare snabbt tagit mark med elbilar fyllda av teknik men till lägre priser. Samtidigt närmar sig teknikbolag från Silicon Valley bilvärlden, särskilt inom självkörande system.
Resultatet är att traditionella biltillverkare ibland uppfattas som långsammare än sina nya konkurrenter.
Missa inga nyheter – prenumerera på Dagens PS Motorbrev.
Kortare tålamod i styrelserummen
Trycket från ägare och styrelser har därför ökat. I stora börsbolag granskas toppchefer mer noggrant än tidigare, eftersom ett felbeslut kan innebära investeringar på miljardnivå.
Ett exempel är ledarskiftet hos Toyota. Där lämnade vd:n Koji Sato posten efter tre år och överlämnade ansvaret till finanschefen Kenta Kon.
Det skedde trots att företaget redovisade stark försäljning och goda resultat.
Samtidigt har förändringarna varit mer dramatiska hos andra. Hos Stellantis lämnade vd:n Carlos Tavares sin roll efter oenighet kring företagets strategi. Efterträdaren Antonio Filosa ansvarar nu för en koncern med 14 bilmärken.
Det säger en del om hur omfattande uppdraget har blivit.
Läs också: Stellantis växlar upp – 2 000 nya ingenjörer ska lyfta kvaliteten. Dagens PS
En vd ska numera driva mer än bara bilfabriker
Den moderna vd-rollen i bilindustrin handlar inte längre bara om att bygga bilar.
I dag förväntas toppchefer också leda utveckling inom mjukvara, batteriteknik, artificiell intelligens och ibland även robotik.
Renault arbetar exempelvis med drönarteknik för militära tillämpningar. Hyundai satsar samtidigt på robotik och planerar att använda humanoida robotar i sina fabriker i USA.
Bilföretagen försöker helt enkelt bli bredare teknikbolag.
Läs också: Bilchefer: Konsumenterna avgör elbilarnas framtid. Dagens PS
Två världar måste fungera samtidigt
Trots alla satsningar på framtidsteknik finns en verklighet som inte går att bortse från.
Bensin- och hybridbilar står fortfarande för en stor del av intäkterna hos många tillverkare. Det är de modellerna som finansierar utvecklingen av elbilar, mjukvara och nya affärsområden.
Flera företag som satsade snabbt på elbilar har redan fått bromsa. Investeringar i fabriker och batteriprojekt har i vissa fall lett till nedskrivningar på motsvarande hundratals miljarder kronor.
Det gör vd-jobbet ovanligt komplicerat.
Ledarna måste både utveckla nästa generation teknik och samtidigt hålla den gamla affären lönsam. Balansen mellan de två världarna har blivit en av bilindustrins svåraste ekvationer.
Och kanske är det just därför vd-stolarna plötsligt byts ut så ofta. När branschen förändras snabbt vill styrelserna ha ledare som rör sig lika snabbt.
Läs också:
Billigaste bilägandet – komplett guide. E55
Hon straffades för att hon handlade för mycket på pressbyrån. Realtid
Allt dyrare medicin – fler avstår behandling: ”Ekonomiska skäl”. News 55
