Dagens PS

Fler fartkameror – men färre bilister fastnar

Bil
Den oväntade nedgången har väckt frågor internt. (Foto: Pexels)
Christian Pedersen
Christian Pedersen
Uppdaterad: 11 feb. 2026Publicerad: 11 feb. 2026

Trots en utbyggnad av kameranätet minskade antalet registrerade fortkörningar under 2025. Tekniska problem pekas ut som en möjlig förklaring.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Antalet fasta fartkameror på svenska vägar har ökat, men samtidigt minskar antalet bilister som fastnar för fortkörning.

Som Dagens PS tidigare har rapporterat kan fortkörningsböter bli mycket kostsamma.

Under 2025 sjönk antalet registrerade överträdelser med närmare fyra procent, trots att både Trafikverket och polisen fortsätter att bygga ut systemet.

Totalt registrerades omkring 356 700 ärenden under året, jämfört med cirka 371 000 året innan.

Samtidigt ökade antalet kameraplatser från drygt 2 500 till omkring 2 700. Det skriver Carup.

Tekniska utmaningar bakom tappet

Den oväntade nedgången har väckt frågor internt. Enligt polisens enhet för automatisk trafiksäkerhetskontroll kan flera faktorer påverka utvecklingen.

”Vi tog in färre ärenden 2025 än året före”, säger Sabina Enbäck, gruppchef på ATK-enheten i Kiruna.

En möjlig förklaring är tekniska problem kopplade till installation och drift. Trafikverket ansvarar för både teknik och underhåll, och införandet av nya system har påverkat takten i utbyggnaden.

ANNONS

Målet var att sätta upp 200 nya kameror under året, men nivån justerades till 150 i samband med ett nytt IT-system.

Utfallet blev strax över den justerade målsättningen.

Trots den senaste tidens kritik mot systemets effektivitet visar Trafikverkets egna uppföljningar att trafiksäkerhetskamerorna fortfarande har en tydlig effekt.

Kamerorna bidrar till att sänka hastigheten på olycksdrabbade vägsträckor och beräknas rädda omkring 20 liv varje år, samtidigt som fler än 70 personer undviker allvarliga skador i trafiken.

ANNONS

Hög arbetsbelastning påverkar

Även hanteringen av ärenden spelar en roll. Varje bild måste granskas och utredas manuellt, vilket innebär att kapaciteten hos polisens handläggare sätter en praktisk gräns.

Med över 350 000 ärenden per år är arbetsbelastningen hög. Fler registrerade bilder kräver också mer personal för att kunna leda till faktiska böter.

”När det har blivit färre bilder kan det vara tekniska problem som är anledningen”, säger Sabina Enbäck.

Ny teknik ska öka träffsäkerheten

ANNONS

Samtidigt pågår en modernisering av systemet.

Den nya kameragenerationen Argus 4 installeras successivt längs vägarna och ska leverera betydligt skarpare bilder än tidigare.

Den förbättrade bildkvaliteten gör det lättare att identifiera förare och hantera ärenden, vilket på sikt väntas öka effektiviteten.

Utbyggnaden av kameranätet fortsätter och målsättningen är att stärka trafiksäkerheten.

Men utvecklingen under 2025 visar att fler kameror inte automatiskt leder till fler registrerade överträdelser.

Teknik, organisation och handläggningskapacitet spelar en avgörande roll för hur systemet faktiskt fungerar i praktiken.

Missa inte:

Fartkamerornas guldgruva: Miljonregn från böter – Dagens PS

Varning för Ölands sommarvägar: Här är fällorna – Dagens PS

ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Christian Pedersen
Christian Pedersen

Bevakar nyheter inom bil och techsektorerna.

Christian Pedersen
Christian Pedersen

Bevakar nyheter inom bil och techsektorerna.

ANNONS
ANNONS