Flygskam och halloumiskam är ursvenska begrepp, enligt Kristofer Hansson, etnolog vid Malmö universitet. ”Både flygskam och halloumiskam riktar sig mot den enskilda individens valfrihet som konsument.”

Svenskar känner ofta skam för olika saker.

Vare sig det rör sig om ett ta ett flyg någonstans, eller under sommaren 2019 när halloumiskammen bredde ut sig sedan det stod klart att Cypern hade hög antibiotikaanvändning inom djurhållningen – och vi då istället gick över till att slänga halloumiliknande ostar från svenska gårdsmejerier på grillen.

Ursvenska begrepp

Flygskam, halloumiskam eller varför inte klädskam – de är samtliga ursvenska begrepp, enligt etnologen Kristofer Hansson.

Skammen riktar sig enligt hans forskning mot den enskilda individens valfrihet som konsument, skriver tidningen Extrakt.

”Det är som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skämta bort den med ”jag har halloumiskam ikväll” samtidigt som de lägger en halloumiost från Cypern på grillen, säger Kristofer Hansson, i ett pressmeddelande. 

Styrs av känslor

Enligt honom gör svenskar sina val på mer känslomässiga grunder, snarare än på rationell fakta.

”Detta är en utveckling som inte bara gäller mataffären, utan också vid semesterresor eller vid inköp av kläder. Begrepp som flygskam, klädskam och halloumiskam kan sägas belysa denna individualisering av komplexa problem.”

ANNONS
ANNONS

Läs mer: Trots klimatdebatten: Ingen flygskam för äldre