Dagens PS

Molekyler från kåda kan bli läkemedel mot epilepsi

Nina Ottosson utvecklar läkemedel mot epilepsi
Nina Ottosson, en av forskarna vid Linköpings universitet som utvecklar molekyler som kanske kan bli framtida läkemedel mot epilepsi. (Foto: Thor Balkhed/LiU)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 11 juni 2021Publicerad: 11 juni 2021

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat nya molekyler med lovande egenskaper för att kunna utvecklas till ett läkemedel mot epilepsi.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Enligt en studie publicerad i tidskriften Epilepsia, har forskare vid Linköpings universitet utvecklat molekyler som har en anti-eleptisk effekt. Hjärnans nervceller är överaktiva vid epilepsi och det utlöser epileptiska anfall.

“Över 60 miljoner personer i världen har epilepsi. En tredjedel av dem får fortfarande anfall trots medicinering, så det finns ett mycket stort behov av nya typer av läkemedel”, säger Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

För många nervsignaler skickas

Vid epilepsi och vid flera andra sjukdomar, skickar nerverna signaler när de inte borde. Nervimpulserna skapas genom att så kallade jonkanaler i nervcellernas membran släpper igenom joner som är elektriskt laddade. När cellen har fått tillräckligt många joner uppstår elektrisk impuls som skickas via en lång nervtråd och stimulerar andra nervceller.

Många av dagens epilepsiläkemedel verkar genom att påverka olika jonkanaler. Enligt forskarna vid Linköpings universitet kan hartssyror som finns i kåda från gran och tall påverka vissa jonkanaler och det är med de naturliga hartssyrorna som forskarna har utvecklat nya molekyler.

Hoppas nå fram till läkemedel

Målet med forskningen är att utveckla nya läkemedel som förebygger epileptiska anfall.

“Jag tror att mekanismen för hur våra molekyler verkar på jonkanalen kan bli väldigt viktig. Vi hoppas att vi genom kommande samarbeten kan utveckla våra molekyler hela vägen fram till läkemedel”, säger Nina Ottosson i pressmeddelandet.

ANNONS

Nu arbetar forskarna vidare med att i detalj försöka förstå hur hartssyramolekylerna påverkar jonkanalen och hur de ytterligare kan förbättras för att kunna avändas i nya läkemedel.

Forskningen har gjorts i samarbete med Sophion Biosciences A/S i Danmark och forskare vid Köpenhamns universitet.

Läs mer: Astra Zeneca och Chalmers effektiviserar läkemedels precision

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS