Forskare väljer – årets hetaste vetenskapsnyheter

Uppdaterad: 21 dec. 2022Publicerad: 21 dec. 2022
I år har forskare vid Nasa och Esa lyckats ändra en asteroids bana
I år har forskare vid Nasa och Esa lyckats ändra en asteroids bana. (Nasa/Johns Hopkins APL/Steve Gribben)

Från AI-baserad antibiotika till månuppdrag, snabbladdade batterier och en ny metod för diagnos av sjukdomar, The Guardian har låtit forskare välja några av årets största vetenskapsnyheter.

ANNONS
ANNONS

Jorden är full av kratrar från asteroidnedslag. För 65 miljoner år sedan dog Dinosaurierna ut av att en asteroid med cirka tio kilometers omkrets omkrets slog ned på jorden, det skriver The Guardian.

Ändra asteroiders bana

Det gemensamma Nasa-Esa-uppdraget Double Asteroid Re-Direction Test, Dart, har tagit ett första steg mot att rädda oss från nya nedslag.

Dart var ett ambitiöst försök att ändra den lilla asteroiden Dimorphos bana runt den något större asteroiden Didymos genom att låta en rymdfarkost krascha in Dimorphos.

Uppdraget blev mer framgångsrikt än väntat, omloppsbanan ändrades och visade att vi kan ändra en asteroids bana om den är på väg att kollidera med jorden.

ANNONS
ANNONS

Nya resor till månen

Förutom asteroider har även månen figurerat i nyheterna i år, som destination för astronauter. Ett annat Nasa-Esa-program, Artemis, har startat verksamhet för att åter, efter 50 år, ta människor till månen.

Orion-kapseln lanserades i mitten av november och återvände framgångsrikt till jorden förra veckan efter sin jungfrutur till månen.

Den första turen var kapseln tom, men sex astronauter kan få plats i den. Planen är att kapseln ska landa på månen redan år 2025 och ska då ta den första kvinnan och den första icke vita personen till månen.

Testdockor som representerar kvinnor

Strålningamätningsdockorna Helga och Zohar fick åka ut i rymden i det förstsa experimentet som mäter effekten av strålningsexponering i rymden på kvinnokroppen eftersom kvinnor utsätts för större risk av rymdstrålning än män.

Det kan låta märkligt, men det var faktiskt först i år som en krocktestdocka designats som, snarare än att vara en mindre version av den manliga dockan, representerar en genomsnittlig kvinna, det gjordes av ett svenskt forskarteam.

ANNONS

Den här typen av utveckling väcker hopp om inkluderande vetenskap där kön och etnicitet varken utesluter eller privilegierar.

Vaccin och immunforskning

I takt med att kunskapen om immunologi har ökat har även förmågan att förnya vacciner ökat. Innovationen kring vaccinteknik har accelererat som aldrig förr och det kan gynna oss på flera sätt.

Under pandemin ökade investeringar och forskning om vaccin och det ledde till många nya landvinningar, vaccin kan nu uppdateras snabbt och multivalenta vacin, mot både covid-19 och influensa, ser lovande ut.

Snart kommer inhalerbara och nässpraysvaccin, det är slemhinnevaccin och de används redan i Kina och kan ge långsiktigt skydd mot luftvägsvirus.

AI hittar ny antibiotika

På bara några år har artificiell intelligens, AI, förändrat molekylärbiologin. Först kom Alphafold-algoritmen som snabbt kan förutsäga proteiners komplexa tredimensionella strukturer.

Det underlättar förståelsen av proteiners funktioner och identifieringen av läkemedelsmål.

AI mot antibiotikaresistens

Antimikrobiell resistens är ett stort hot världen över och enligt en rapport var 4,5 miljoner dödsfall associerade med läkemedelsresistenta bakterier under 2019.

Forskare kämpar med att utveckla läkemedel som kan övervinna resistens så att vi får fler effektiva antimikrobiella läkemedel och här kan AI hjälpa till.

I år har flera forskargrupper rapporterat framgångsrika tillämpningar av AI för att identifiera nya antibiotikaläkemedel.

ANNONS

Tidiga vädervarningar

Vi har nu teknik för att se naturkatastrofer innan de sker. Vi kan se hur utsvämningar breder ut sin innan det börjat regna och i år kunde forskare se att en orkan skulle nå USA:s kust innan den ens hade bildats ute till havs.

Den här typen av naturkatastrofer ökar och blir värre av den globala uppvärmningen, därför är det viktigt att världen har tillgång till tidiga varningar.

Mjuka och hårda celler

Fysiska krafter, eller den mekaniska miljön, kan vara lika avgörande för våra cellers utveckling som biologiska och kemiska faktorer.

Cellers förmåga att svara på sin mekaniska miljö har varit känd länge. Ofta är sjukdomar som Alzheimers och cancer förknippade med förändringar i cellstelhet.

ANNONS

Metod kan se cellstyvhet inne i kroppen

Men det har varit svårt att mäta cellernas styvhet och hur de förändras inne i våra kroppar. Två forskargrupper har i år publicerat separata studier som visar banbrytande förbättringar av en metod för mätning av cellstelhet.

Det är en optisk metod som inte är skadlig och som gör att man kan “se” ett materials styvhet utan att man behöver röra vid det.

Utvecklingen av den här metoden gör att den nu är allmänt användbar för att upptäcka förändringar i cellmekaniska egenskaper hos levande djur.

Metoden kommer ge ett kraftfullt verktyg för tidig diagnos av sjukdomar som Alzheimers, cancer och ådersförkalkning.

Kvantumsammanflätning utredd

Kvantumsammanflätning är när två kvantumpåartiklar måste betraktas som en enda enhet eftersom när en påvekas, påverkas även den andra, även när de befinner sig långt ifrån varandra.

De tre pionjärerna inom denna vetenskap Alain Aspect vid universitetet i Paris-Saclay, John Clauser från JF Clauser & Associates, och Anton Zeilinger från universitetet i Wien fick i år Nobelpriset i fysik för sina bidrag till förståelsen av kvantumsammanflätning.

Det här kan lägga grunden för genombrott inom kvantdatorer som skulle kunna utföra komplexa beräkningar som vore omöjliga för en normal dator, samt för kvantkryptering som kan möjliggöra säker kommuniksation.

Laddning av batterier

De otroligt snabba förbättringarna av batteriteknik kommer utgöra grunden för en elekrtifierad värld när vi lämnar fossila bränslen bakom oss.

Chao-Yang Wang och medförfattare beskriver i tidningen Nature ett sätt att ladda ebergitäta batterier otroligt snabbt, på bara några minuter.

Om ett bilbatteri kan laddas på bara tio till tolv minuter blir det ett mindre problem att bilen måsta laddas ofta och det möjliggör mindre batterier som är mindre resurskrävande och billigare att tillverka.

Framsteg görs även inom batteriteknik som är baserad på billigt och rikligt förekommande natrium i stället för dyrt och sällsynt litium, samt metoder för att göra batterierna lättare att återvinna.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Genombrottet mot Alzheimers kostar 100 miljarder

ANNONS
ANNONS
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science.