AI kan fastställa en mer precis tidpunkt för när en person dött. Det kan vara avgörande bland annat för polisen i mordutredningar.
Forskare: Nu kan AI avgöra när vi dör
Det är forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som nu presenterar nya rön kring hur vi kan använda AI.
Artificiell intelligens kan nämligen ge en mer precis dödstidpunkt, via en metod utvecklad av Linköpings-forskarna.
Forskarna har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.
När kroppen dör påbörjas en mängd biologiska processer. Organ och vävnader börjar brytas ner vilket bland annat leder till förändringar av små molekyler i blodet som kallas metaboliter.
De bryts ned på ett förutsägbart sätt som korrelerar med hur lång tid det gått från dödstidpunkten.
Så ska svensk AI skyddas mot attacker. Dagens PS
”Väldigt viktigt för polisen”
”Det ger oss möjligheten att bedöma när en individ faktiskt har avlidit, något som är väldigt viktigt för rättsmedicinska utredningar, men också för polisens arbete. De behöver till exempel lägga resurserna på rätt vittnen i rätt tidsperiod i den avlidnes liv”, säger Henrik Green, professor och forskare vid Rättsmedicinalverket, RMV.
Metoden som nu utvecklats av forskare vid LiU tillsammans med RMV använder AI för att analysera metaboliterna i blodprov som samlas in vid obduktion.
Totalt har blodprover från över 45 000 obduktioner samlats av RMV under nästan 10 år, en databas som är unikt även globalt.
Av dessa 45 000 prover har 4 876 med känt postmortalt intervall använts för att träna AI-modellen.
”En guldgruva med data”
”Det är en guldgruva med data som finns hos Rättsmedicinalverket. Men vi kunde också visa att det inte behövs den stora mängd data som man kanske tidigare trodde”, säger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik, IMT, i Linköping, som lett studien där AI använts för att bestämma dödstidpunkten.
Forskarna visade att deras nya modell kunde förutse tiden från dödens inträffande till obduktionen med en precision på ungefär en dag även för de som varit avlidna i upp till 13 dagar, en tydlig förbättring mot dagens metoder.
”Vi visste att många yttre faktorer påverkar kroppens nedbrytning och var förvånade att signalen från kroppens metaboliter var så pass stark när det gäller att förutsäga postmortalt intervall”, säger Elin Nyman, docent inom systembiologi vid IMT.
Nästa steg är vilket klockslag
Forskarnas nästa steg är att ta fram ett dataset med mer precis information om dödstidpunkten för att sedan kunna träna modeller som både skall ge säkrare uppskattningar av det postmortala intervallet och kunna avgöra vilken del av dygnet ett dödsfall skett.
”Rättsmedicinska bedömningar innebär ofta ett pusselliknande detektivarbete. Det här nya verktyget ger oss bättre möjligheter att bedöma hur länge någon varit avliden även när det gått en längre tid sedan dödsfallet”, säger Carl Söderberg, rättsläkare och forskare.
De nya metoderna kan få stor betydelse i exempelvis mordutredningar, men även nationellt och internationellt i samband med arv.
