Bristande kunskap om biomedicinska analytikers roll i vården är ett problem då yrket behöver bli mer attraktivt så att fler vill utbilda sig.

ANNONS

Genom åren har flera debattartiklar skrivits om biomedicinska analytikers arbetssituation, de biomedicinska analytikerna Anna Jesperson Mora och Lina Karlsson skriver i en debattartikel i Dagens medicin att de upplever att övrig vårdpersonal har dålig kunskap om deras yrke och att det är ett problem.

Det råder brist på biomedicinska analytiker och bristen väntas inte minska, enligt Universitetskanslersämbetet kommer efterfrågan på biomedicinska analytiker öka med 10 procent fram till 2035 och tillgången på biomedicinska analytiker beräknas samtidigt minska med 20 procent, skriver debattörerna.

Hela 70 procent av alla fastställda diagnoser grundar sig, enligt Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, på undersökningar och analyser gjorda av biomedicinska analytiker. Det visar hur viktig deras roll är i vårdkedjan. För att nå balans mellan tillgång och efterfrågan på denna yrkesroll behöver 82 procent fler påbörja en biomedicinsk analytikerutbildning.

För att nå dit behöver yrket bli mer attraktivt och vi behöver synas och höras mer, skriver Anna Jesperson Mora och Lina Karlsson. De skriver vidare att de tror att det faktum att biomedicinska analytiker är de akademiker med minst tre års högskoleutbildning som, enligt Saco, har lägst livslön inte gynnar yrkets attraktivitet.

Även bristande kunskap om biomedicinska analytikers ansvarsområden och kompetenser är en bidragande orsak till yrkets låga attraktivitet, tror debattörerna.

ANNONS
ANNONS

Intresserad av Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: WHO analyserar nya undervarianter av omikron [Dagens PS]