Nu är det dags för tusentals svenskar att välja högskoleutbildning. En ny rapport kan ge en fingervisning om framtiden.
Här är utbildningarna med sämst chans till jobb
AI-revolutionen, krig och en global klimatomställning. Det är inga småsaker som formar framtidens arbetsmarknad.
När Saco och dess 21 medlemsförbund granskar arbetsmarknaden för närmare 60 akademiska yrken fram till år 2031 är resultatet dock tydligt: i majoriteten av yrkena väntas det finnas fler jobb än utbildade.
Två tredjedelar väntas ha goda jobbchanser
I rapporten delas yrkena in i tre kategorier: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens.
Prognosen visar att ungefär två tredjedelar av de analyserade yrkena bedöms ha liten konkurrens om jobben om fem år.
Ytterligare drygt en fjärdedel väntas ha en arbetsmarknad i balans. Det innebär att det i dessa yrken finns ungefär lika många arbetstillfällen som utbildade.
Missa inte: Myndigheten: Fler svenskar kan gå i tidig pension. Dagens PS
Vård och välfärd behöver fler
Bland yrken där efterfrågan väntas vara särskilt stor finns flera inom vård och omsorg.
Socionomer, tandläkare och veterinärer är exempel på yrkesgrupper där konkurrensen om jobben väntas vara liten.
Bakgrunden är framför allt demografiska förändringar och ett växande behov av välfärdstjänster. Samtidigt närmar sig många i yrkena pension.
Även flera andra legitimationyrken inom vården, som psykologer och biomedicinska analytiker, bedöms ha goda utsikter på arbetsmarknaden.
Här väntas konkurrensen bli stor
Alla akademiska utbildningar leder dock inte till lika goda jobbchanser. För vissa yrken väntas konkurrensen om jobben tvärtom bli mer eller mindre stenhård
Dit hör bland annat arkitekter inom bygg och inredning, kommunikatörer, samhällsvetare samt musei- och kulturmiljöyrken.
I dessa branscher bedöms det finnas fler utbildade än arbetstillfällen på arbetsmarknaden.
Läs även: Söka jobb efter 40? Sluta prata om passion. Dagens PS
Teknik och AI gör framtiden svårare att förutse
Rapporten pekar på flera stora trender som påverkar arbetsmarknaden.
Teknologiska förändringar, demografi, geopolitik och klimatomställning lyfts fram som faktorer som kan förändra kompetensbehoven snabbt.
Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens gör dessutom framtidsprognoser mer osäkra. Enligt en rapport från World Economic Forum förutspår man att cirka 92 miljoner jobb kan försvinna globalt som en konsekvens av AI:s framfart.
I samma veva tror man att AI också kommer att skapa 170 nya jobb globalt. Det skulle resultera i en nettoökning på 78 miljoner jobb till 2030.
Läs också: Arbetsmarknaden förändras: Lönar sig mindre att byta jobb. Realtid
