Slutsatsen i rapporten är att en digitalisering på 14 områden i sjukvården skulle spara 850 miljarder kronor brutto.

Men enligt Gunnar Akner, professor i geriatrik vid Linnéuniversitetet i Kalmar, är den drygt ett år gamla rapporten, ”Värdet av digital teknik i den svenska sjukvården”, inte heltäckande.

Rapporten kan inte ”användas som underlag för beslut om investeringar i digitala system”, skriver han i en debattartikel i Läkartidningen.

Det saknas en detaljerad metodbeskrivning och referenser, framhåller han, och rapporten har dessutom inte inkluderat sjukskrivningskostnader och notan för kommande innovationer.

ANNONS
ANNONS

Enligt rapportförfattarna skulle sjukvården kunna spara 850 miljoner kronor på en digitalisering under en tioårsperiod, 2015-2025. Men det är bara i teorin och baserat på ”en simulering av effekter med antaganden om hur snabbt teknikerna skulle kunna implementeras inom olika delar av vårdkedjan”, enligt Gunnar Akner.

Han tror att den vision som politikerna har i dag om en digitaliserad sjukvård är inspirerad av den aktuella rapporten. Men det finns skäl att syna rapporten i sömmarna, slår han fast och varnar för att dåliga erfarenheter från liknande projekt, både i Sverige och Storbritannien, visat att denna typ av ”storslagna politiska satsningar” bör undvikas.

När det gäller utvecklingen på området bör universitet och högskolor ansvara för den, anser han. Och lika viktigt är det att undvika eventuella jävförhållanden, påpekar professorn i geriatrik på Läkartidningens debattsida.