Allergisk mot mat? Nja, inte riktigt men fobi mot mat i form av selektiv ätstörning, arfid. En halv miljon svenskar kan vara drabbade.
Okända ätstörningen: "En halv miljon svenskar drabbas"
Selektiv ätstörning eller ”arfid” är okänt för de flesta svenskar, trots att det varit en officiell diagnos sedan 2013.
”Många lyfter händerna och säger ´vi vet inte vad vi ska göra´ och skickar hem patienten”, säger Lisa Dinkler, forskare vid Karolinska institutet, hos G-P.
Eftersom resurserna är begränsade prioriterar dessutom vården kring ätstörningar oftast underviktiga patienter, förklarar hon.
Långt ifrån alla med selektiv ätstörning är underviktiga, påpekar hon. I stället är det ofta tvärtom, eftersom många av dem äter mat med massor av kalorier och lite näring, gärna från snabbmats-kedjor.
Nya diettrenden: Effektiv, meningslös eller farlig? Dagens PS
Väljer säkra kort
”Kex, pasta eller bröd av ett visst märke smakar och ser alltid ut på samma sätt. Medan till exempel äpplen kan se annorlunda ut och skilja sig i smak, de kan vara antingen sura eller söta”, förklarar Lisa Dinkler.
Läkaren beklagar att vården inte tar hand om dessa patienter eftersom konsekvenserna av sjukdomen kan bli allvarliga.
Det handlar inte bara om mag- och tarmsymtom och näringsbrist utifrån ensidig kost och oregelbundna måltider utan dessutom ofta om ett dåligt psykosocialt mående.
”Vi ser att det finns en hög risk för depression och ångest för personer med arfid. De undviker ofta sociala sammanhang med mat involverat. Många skäms och känner sig oförstådda”, påpekar Lena Dinkler.
Så kan du följa kostråden för nötter. Dagens PS
Flera kopplingar
Orsakerna till störningen är inte fastställda men forskarna undersöker nu genetiska och miljömässiga samband.
Man vet att det finns en koppling till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD och autism.
”Vissa drag vid autism, som behovet av upprepade rutiner och mönster, kan också upprätthålla arfid-beteenden”, konkretiserar Dinkler.
”Arfid” står för ”avoidant/restricitive food intake disorder” och handlar om en stark motvilja mot vissa smaker, lukter och konsistenser, låg aptit eller rädsla för fysiska konsekvenser av att äta något.
En uppskattning från forskare är att 1-5 procent av befolkningen kan ha ätstörningen, i så fall mellan drygt 100 000 och en dryg halv miljon svenskar.
Ingen fungerande vård
Just nu pågår flera studier som undersöker orsaker och bakgrund till arfid, men vården släpar efter, konstaterar Lena Dinkler som menar att det krävs utbildning och gemensam förståelse för patienterna och deras situation.
”Det är en bit kvar innan vi har en fungerande vård för arfid tyvärr”, avslutar Dinkler hos G-P.
