Miljoner bakterier i duschen – så farligt är det

Då ökar riskerna med bakterier i duschen

För de flesta är risken liten, särskilt om duschen används ofta. Men läget skiftar om patogener (exempelvis ett virus, en bakterie, en svamp eller en parasit) får fäste.

“Endast duschar som är kontaminerade med Legionella och andra opportunistiska patogener utgör en risk”, säger Frederik Hammes, dricksvattenmikrobiolog vid Eawag i Schweiz, till BBC och fortsätter:

“Om en dusch specifikt är kontaminerad med L. pneumophila är infektionsrisken relativt hög, eftersom användaren befinner sig mycket nära den punkt där aerosoler bildas.”

Han understryker att data visar att risken är störst för medicinskt sårbara personer. Regionala skillnader spelar också in, liksom om vattnet är klorerat. Vilket i studier har kopplats till en högre förekomst av klortåliga mykobakterier.

Materialval gör skillnad

Alla slangar och munstycken beter sig inte likadant. I en långtidsjämförelse rymde en slang av PVC-P hundra gånger fler bakterier än en av PE-Xc. Förklaringen är att vissa polymerer läcker mer kol och ger en mjukare, skrovligare yta där biofilmer lättare koloniserar.

En enkel metallkropp i rostfritt stål eller förkromad mässing och en kort slang med PE-X eller PTFE som liner gör det svårare för biofilmer fästa vid. Medan extra fack och labyrintiska konstruktioner kan hålla kvar stillastående vatten och öka risken.

Även duschmunstyckets spraymönster påverkar. Munstycken som ger en fin dimma som du andas in i duschen har mer bakterier än hårda strålar.

“Spraymönstret spelar roll, eftersom dimlägen producerar nästan fem gånger fler fina aerosoler än regnliknande spraymönster”, säger Hammes.

Enkla vanor som fungerar

Överväg att låta duschen gå i en minut innan du kliver in. Särskilt efter att du har varit bortrest eller om duschen inte har använts på en längre tid. Legionella växer bäst runt 20 till 45 grader och avtar över 50 grader. Därför bör temperaturen i varmvattentanken hållas hög, medan komforttemperaturen ställs in med en termostatblandare vid duschen.

Ventilationen spelar roll. “I vårt labb har vi funnit att partiklar under 5 mikrometer kan förbli luftburna i minst en timme efter att duschen stängts av”, säger Sarah-Jane Haig vid University of Pittsburgh till BBC. “Med en frånluftsfläkt igång minskar mängden luftburna partiklar avsevärt.”

Hon beskriver sin egen rutin: “För min del använder jag och min familj ett standardduschmunstycke på 1,8 gallon per minut (motsvarar cirka 6,8 liter per minut). Vilket inte är något märkvärdigt. Vi duschar alltid med frånluftsfläkten igång och kliver in efter att duschvattnet och fläkten har varit igång i några minuter.” Det motsvarar cirka 6,8 liter per minut.

Regelbunden avkalkning och genomspolning med mycket varmt vatten stör biofilmerna. Att byta slang och munstycke årligen kan vara motiverat om någon i hushållet är särskilt utsatt.

Glöm mirakellösningar

“När en biofilm eller kalkavlagring väl har bildats avtar effekten snabbt”, säger Hammes om produkter som utlovar antimikrobiell effekt. “Den enda lösningen som pålitligt fungerar är ett in-line-duschfilter, och de är kostsamma att underhålla och kräver bra vattentryck.”

Haig konstaterar att antimikrobiella duschhuvuden inte minskade den totala mikrobiella belastningen jämfört med konventionella modeller. Därför varnar han för produkter som tillsätter ämnen eller tar bort klor. Eftersom de “kan förändra mikrobiomet på sätt som vi inte vill”.

Källa: BBC, Billions of bacteria lurk in your shower, just waiting to spray you in the face – should you be worried?, oktober 2025

Läs mer: Inget för blyga: så går det egentligen till i ett turkiskt hamam Dagens PS