Effektiva behandlingar har funnits i decennier, men stigma, kunskapsbrist och ett motvilligt vårdsystem gör att majoriteten av patienterna aldrig erbjuds medicinsk hjälp.
Läkemedel mot alkoholberoende finns – men nästan ingen får dem
Samtalet om alkohol har förändrats.
Allt fler diskuterar riskerna med drickande och många försöker minska sin konsumtion.
Samtidigt finns en betydande blind fläck: beroendesjukdomen och de medicinska behandlingar som faktiskt finns.
I linje med hur Dagens PS tidigare har rapporterat om hur patienter med sömnproblem ofta lämnas att själva hitta lösningar, finns en tydlig parallell till behandlingen av alkoholberoende.
I båda fallen handlar det om vanliga hälsoproblem där effektiva medicinska eller professionella insatser finns, men där många aldrig får tillgång till rätt hjälp.
Trots att tre godkända läkemedel har funnits i många år är användningen försvinnande låg.
Endast omkring två procent av personer med diagnostiserad alkoholproblematik får läkemedelsbehandling, enligt forskare vid amerikanska National Institutes of Health. Det skriver Business Insider.
Effektiva men okända behandlingar
De läkemedel som används vid alkoholberoende har olika funktion men samma mål: Att göra alkohol mindre lockande eller minska suget.
Naltrexon dämpar den belönande känslan av alkohol, medan akamprosat hjälper hjärnan att återställa balansen efter långvarigt drickande.
Disulfiram verkar genom att orsaka obehag om alkohol intas. Behandlingarna är generiska, relativt billiga och anses av experter vara säkra för de flesta patienter. Trots detta är kunskapen låg både bland patienter och inom delar av vården.
”Utmaningen är att behandla beroende på samma sätt som vi behandlar diabetes, högt blodtryck eller cancer”, säger forskaren Lorenzo Leggio.
Stigma bromsar utvecklingen
En central förklaring är att alkoholberoende fortfarande ofta ses som ett beteendeproblem snarare än en kronisk sjukdom.
Många patienter söker inte hjälp, och läkare kan vara ovana vid att ta upp frågan eller sakna utbildning i beroendemedicin.
Dessutom har behandling traditionellt legat utanför den vanliga sjukvården, i form av rehabiliteringsprogram eller självhjälpsgrupper.
Dessa kan fungera för vissa, men saknar ofta medicinsk kompetens och möjligheten att skriva ut läkemedel.
Avsaknaden av kommersiella incitament spelar också in.
Eftersom läkemedlen är billiga generika saknas marknadsföring och industriellt intresse, vilket bidrar till att kunskapen inte sprids.
Nya läkemedel väcker hopp
Forskare undersöker nu om så kallade GLP-1-läkemedel, som används mot diabetes och övervikt, även kan minska alkoholkonsumtion.
Resultaten är ännu tidiga, men intresset är stort. Experter menar dock att den viktigaste förändringen inte handlar om nya preparat utan om att börja använda de verktyg som redan finns.
”Alla verktyg vi har – från terapi till läkemedel – kompletterar varandra”, säger Leggio.
Den avgörande frågan framåt är om alkoholberoende slutligen börjar behandlas som den medicinska sjukdom det är, snarare än som en fråga om viljestyrka.
Missa inte:
Ny dom: Ölreklam fortfarande förbjuden – Dagens PS
Alkohol på jobbet kostar mer än du tror – arbetsgivare måste agera tidigare – Dagens PS
