Antibiotikakris: Sju miljoner döda men ingen plan för framtiden

Regleringsglapp och försenad svensk miljöpremie

Aktiva substanser tillverkas ofta i fabriker i Asien där utsläppskrav är otillräckliga. Vilket driver resistensutveckling och medför risk för global spridning. Forskare framhåller att tvingande lagstiftning med sträng kontroll vore mest effektiv. Men politiska initiativ har hittills strandat, ett indiskt lagförslag stoppades 2020 efter industriprotester.

I Sverige är den planerade fyraåriga försöksverksamheten med miljöpremie försenad. Läkemedelsverkets utredare Krister Halldin skriver i Läkemedelsvärldens artikel:

”Jag får tyvärr meddela att försöksverksamheten med miljöpremien inte är startad ännu. Vi myndigheter inväntar att regeringens förordning som styr försöksverksamheten skall bli klar. Men har i dagsläget ingen uppdaterad information från departementet om hur tidsramarna ser ut.”

Antibiotikakris med ökande oro och krav på EU

Hösten 2024 fanns en försiktig optimism efter FN:s högnivåmöte där länderna enades om att minska antalet dödsfall kopplade till antibiotikaresistens med tio procent till 2030. Ett år senare har tonläget skiftat.

Otto Cars, professor emeritus vid Uppsala universitet och medgrundare av React, ser utvecklingen som djupt oroande. Han säger i en intervju publicerad i Läkemedelsvärlden:

”Läget är väldigt allvarligt nu och utvecklingen går på alla sätt åt fel håll. Sju miljoner människor om året dör av bakterieinfektioner i världen. Det är den näst största dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdomar. Antibiotikaresistenta infektioner beräknas orsaka nära 40 miljoner dödsfall under de kommande 25 åren.”

Som lösning på världens snabbt växande antibiotikakris efterlyser Cars en ny forskningsstrategi och större långsiktig finansiering.

”Här är det pinsamt att EU som på flera sätt visat stort politiskt engagemang i antibiotikafrågan ändå inte lyckas få bort den antibiotikaanvändning utan recept som förekommer i flera EU-länder.”

Om nya terapeutiska spår kommenterar han:

”Det är jättebra att det kommer sådana framsteg, men problemet är att det saknas samhälleligt och politiskt ansvarstagande för att bära dessa och andra projekt vidare.”

Han pekar på ett bräckligt system där stora läkemedelsbolag lämnat fältet, medan universitetsgrupper och små bolag har kortsiktig finansiering.

Bindande global uppgörelse och europeiskt ansvar

Med USA:s reträtt från centrala globala hälsoåtaganden behöver EU kliva fram, menar Cars i intervjun. Tillsammans med Göran Tomson argumenterar han för en global, bindande överenskommelse med samma tyngd som Parisavtalet. En överenskommelse där ett avtal säkrar transparent övervakning, internationellt samarbete, finansiering för prevention och innovation samt tydliga regelverk för ansvarsfull användning och rättvis tillgång. De förespråkar även en global fond som stöttar resurssvaga länder.

I december är det 80 år sedan penicillinet belönades med Nobelpriset. Cars konstaterar i Läkemedelsvärldens artikel:

”Det är sorgligt och obegripligt att världen inte har förstått hur man ska använda en sådan resurs som antibiotika”, och han avslutar med en uppmaning, ”Nu krävs politiskt nytänkande för att vända antibiotikakrisen, vi kan inte vänta på nästa politiska deklaration 2029.”

Källa: Läkemedelsvärlden, Åtta av tio vill betala extra för att bromsa resistens samt ”Nu måste ledarskap snabbt fram i EU”, oktober 2025

Läs mer: Medellivslängd tillbaka på nivåer före pandemin, men här ökar dödligheten Dagens PS