Di:s Andreas Cervenka undrar varför staten håller stora exportbolag under armarna när det är inhemska småföretag som går på knäna.

Det verkligen offren i coronakrisen är små entreprenörer, konstaterar han och har svårt att förstå varför de statliga krisåtgärderna är mer generösa mot svenska exportbjässar.

”Visserligen har regeringen lanserat en rad åtgärder som även hjälpt småföretagare, som permitterings- och omställningsstöd och sänkta arbetsgivaravgifter. Men detta har också de exporterande storbolagen kunnat utnyttja i stor utsträckning, samtidigt som de alltså fått en egen gräddfil till banken”, skriver Cervenka i tidningen där han också ifrågasätter varför staten förlängt den fiaskobetonade företagsakuten till året ut.

Blygsamma 2,2 miljarder kronor har hittills lånats ut av Företagsakuten, samtidigt som kreditramen är 100 miljarder kronor.

På EKN är läget det omvända

”Både banker och företag har haft kritiska synpunkter på utformningen av programmet, där staten står för 70 procent av risken och bankerna resten”, konstaterar Di-skribenten.

ANNONS
ANNONS

Till skillnad mot Företagsakuten, som alltså kan beskrivas som en flopp, har pengarna strömmat ut från statliga Exportkreditnämnden (EKN). På bara några månader har lånegarantier ställts ut på drygt 135 miljarder kronor, och där står staten för 75 procent av risken.

Andreas Cervenka anser att systemet, som det är uppbyggt, tveklöst gynnar storbolag. Allt medan många småföretag kämpar för sin överlevnad under pandemin.

Storbolagen är dessutom, slår Di:s expert fast, även vinnare på Riksbankens stödköp av företagsobligationer.

Läs hela artikeln.