I söndags kom nygifte finansaktören Tommy Jacobson, grundare av investmentbolaget Varenne, och hans hustru Frida hem från en två veckor lång bröllopsresa i Sydafrika.

Till sin fasa upptäckte paret att en bedragare ansökt om två krediter på vardera 100.000 kronor i deras namn. I det ena fallet lyckades den okände lurendrejaren få summan utbetald från banken, Coop MedMera Bank – och personen i fråga har förmodligen redan satt sprätt på pengarna.

I det andra fallet skickade banken, Ikano, ut kreditkortet i ett rekommenderat brev, vilket gjorde att skojaren inte hann lägga vantarna på pengarna – trots att han eller hon till och med bemödade sig med att bevaka paret Jacobsons post.

”Men det är ändå fascinerande att bankerna tar kreditupplysning och beviljar krediterna utan att prata med oss. Vi är inte ens kunder där”, förklarar Tommy Jacobson för Dagens PS.

När han efter flera försök till slut fick kontakt med Coop MedMera Banks säkerhetsavdelning och frågade varför banken inte skickar ut kreditkort till sina kunder i rekommenderade brev, som Ikano gör av säkerhetsskäl, fick han till svar av Coop-banken att ledningen sagt nej till det.

”Det är ju helt otroligt”, säger Jacobson, som inte vet om han ska skratta eller gråta åt eländet.

Han konstaterar bara att vissa banker är så ivriga på att få låna ut pengar att de helt struntar i grundläggande kontroller.

ANNONS
ANNONS

”Ansökningarna gjordes från samma e-mejladress, där inget av våra namn förekommer. Varningsklockorna borde ha ringt. Men det verkar vara hur lätt som helst att lura banken, och det handlar ändå om rätt så mycket pengar, 200.000 kronor totalt”, säger Tommy Jacobson, som dessutom hotades med kronofogden av Coop MedMera Bank om han inte snabbt betalade in 101.000 kronor, det vill säga hela den utbetalade krediten till bedragaren, ränta och påminnelseavgifter inkluderade för förfallna avier, som Tommy inte sett röken av.

Efter mycket om och men – och flera timmars telefonköer – lyckades han förmå de båda nischbankerna att förstå att varken han eller hustrun ansökt om några krediter.

Han slipper alltså betala något men är ändå chockad över hur enkelt det är att dribbla bort bankerna och få lån och krediter på bekostnad av andra, fullständigt omedvetna människors personuppgifter.

Du polisanmälde väl ärendet?
”Ja, det gjorde jag men polisen ringde mindre än ett dygn senare och förklarade att ärendet var avskrivet.”

Polisen motiverade sitt beslut med att det är ”omöjligt” att spåra gärningsmannen.