Det som startade i Gyllsjö i Skåne är nu ett företag som omsätter över 200 miljoner kronor. Två bröder fick idén till svenska lastpallen när amerikanska armén lämnade en gaffeltruck i Skåne efter andra världskriget. Idag är modellen global standard. 

Bröderna Ivar och Tore Svensson fick idén till den standardiserade EUR-pallen efter att affärspartners i Helsingborg för första gången hanterade en gaffeltruck.

Den var lämnad av amerikanska armén strax efter andra världskrigets slut och lagerarbetarna i Helsingborg behövde någon som introducerade lastpallar till regionen. Detta skriver Affärsvärlden (obs. betallänk).

Bröderna Svensson tog sig an uppgiften och startade Gyllsjö Träindustri. Idag omsätter företaget över 200 miljoner kronor och tillverkar mellan 8.000 och 9.000 pallar per dag. Den pall som slog igenom kallades SJ-pallen, för sitt användningsområde på tåg.
”Det är en extremt bra konstruktion. Den är fyrvägs, du kan hantera den från fyra håll. Den är stabil, den tår en tuff hantering. Den är flexibel. Det får jag säga, det lyckades de bra med”, säger Lennart Svensson, son till en av grundarna, till Affärsvärlden.

ANNONS
ANNONS

Därför blev svenska pallen standard

I och med att det europeiska samarbetet ökade efter kriget ville den internationella järnvägsorganisationen UIC ha en standardiserad pall. SJ förde fram Gyllsjös pall, som tävlade mot en Schweizisk modell. Svenska bidraget vann och blev EUR-pallen.

Flera produkter har utvecklats med EUR-pallens utformning i åtanke. Till exempel är IKEA:s budgetkoppar Färgrik gjorda för att kunna staplas i maximal mängd på en lastpall. I en ursprunglig version gick det att stapla 864 koppar på en pall. Efter några korrigeringar var denna siffra uppe på 2.024 koppar.

Idag är lastpallen ett självklart inslag på företag världen över. Men går man tillbaka lite mer än hundra år var det tunnor som var det huvudsakliga logistikverktyget. Med både tur och skicklighet lyckades Sverige kapitalisera på förändringen.