Summan är svindlande, skriver DN och konstaterar att svenska staten aldrig tidigare pumpat in så mycket pengar i samband med någon kris.

ANNONS

Nära 400 miljarder kronor – eller mer exakt 389 miljarder kronor – har stödpaketen kostat statskassan under det år som pandemin pågått, framgår det.

Den jättelika summan motsvarar enligt Dagens Nyheter mer än en tredjedel av statens inkomster under ett helår.

Tidningen jämför bland annat med vad det svenska försvaret kostar per år: cirka 60 miljarder kronor.

I kölvattnet av coronakrisen har vissa branscher som restauranger och hotell haft det extremt tufft, medan andra kan kategorisera sig som stora vinnare.

Konkurserna har heller inte ökat i snitt. Med reservation för att en del företag varit mer utsatta än andra alltså.

”Den stora bilden är att stöden uppfyllt sitt syfte och att vi har kunnat undvika en mycket värre kris. Om vi inte haft den här typen av åtgärder så hade vi haft mycket fler konkurser och uppsägningar”, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till DN som uppger att även LO ger regeringen godkänt:

”Det som har funkat särskilt bra är korttidsarbetet, tillfälliga förbättringarna av a-kassan och resurser till välfärden och utbildningssystemet”, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson till tidningen.

ANNONS
ANNONS

Nu är det inte alla som tycker att de statliga krisstöden fungerat särskilt bra. Bland annat totalsågar Mattias Rebane, näringspolitisk talesperson för Företagarförbundet, stödåtgärderna till småföretagare.

”Varför sitter näringsministern på händerna? Näringsministern som borde vara företagens främsta företrädare i denna kris gömmer sig i finansministerns kjolar och vågar inte ta sitt ansvar. Finansministern i sin tur är rädd för att ’kriminella nätverk’ skall dränera statskassan och i stället för att lägga fokus på att bekämpa dessa, så svälter man ut hela företagarkollektivet”, dundrar Rebane, som Dagens PS berättade i går, måndag.