De finns i bostadsrättsföreningar, på arbetsplatser och i kommunala mejlkorgar. Med hjälp av sociala medier och AI har rättshaveristerna blivit fler och mer påstridiga.
Så påverkas du av rättshaveristen: ”De äter sig in i en”


Mest läst i kategorin
En rättshaverist är enligt SAOL en person som “påstridigt hävdar sin rätt”.
Psykoterapeuten Jakob Carlander, aktuell med boken ”Rättshaveristen och jag”, har ägnat det senaste decenniet åt att hjälpa myndigheter, företag och organisationer hantera personer med rättshaveristiskt beteende. Han beskriver fenomenet som ett växande problem i en allt öppnare digital värld.
”Rättshaveristen ser sig som en underdog, även om den är välbeställd. Den ser sig som utsatt och inser inte vad den utsätter andra för”, säger han i en intervju med Dagens Nyheter.
Hoten riktas oftast mot kvinnor
Carlander berättar att kvinnor i offentliga verksamheter är särskilt utsatta – särskilt de som arbetar i yrken där man förväntas vara tillmötesgående och lyssnande.
”De vill slå uppåt, men det är nedåt som deras förakt riktas och får personal att gå sönder”, säger han, och berättar att det blivit vanligare att personer i offentliga verksamheter hängs ut i sociala medier, får sina barn orosanmälda och anmäls för vanvård av sina djur.
De som drabbas vittnar om att de mals ned psykiskt.

Senaste nytt
”De äter sig in i en”
Rättshaverister är ofta verbalt skickliga och kan tala ”juridiska”, berättar Carlander.
Hot om anmälningar och kravbrev är vanliga, och nu används även generativ AI för att skapa långa, detaljerade skrivelser som bombarderas mot myndigheter.
”De äter sig in i en, även erfaren personal tar åt sig och börjar tvivla på sin kompetens”, säger han. “De som är utsatta kan känna skam över att de inte kan hantera situationen, att de har misslyckats. Samtidigt som det enda stödet från chefer och kollegor kan vara rådet att ”bita ihop”.
Läs också: “Måste skyddas från sig själva” – jurist jobbade 100-timmarsvecka. Realtid
Ett växande samhällsproblem
Särskilt utsatta är anställda inom äldreomsorgen, där anhöriga ibland riktar misstankar och hot mot personalen. Carlander understryker att det inte handlar om att blunda för verkliga missförhållanden – utan om ett beteende som blir destruktivt och maktutövande.
“Jag ställer mig inte onyanserat på myndigheternas sida, det finns absolut problem med omsorgen, men jag har mött många anställda som har varit utsatta för anhörigas förtryck, misstänksamhet, hot och krav”, säger han till DN.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Grunden i rättshaverismen, säger han, är bristande mentaliseringsförmåga – oförmågan att förstå hur ens eget agerande påverkar andra.
”Det är nog så att vi alla befinner oss i den nedre delen av ett minimalt rättshaveristiskt beteende. Det är klokt att vara medveten om det och kunna stoppa sig själv i tid”, säger Jakob Carlander.
Läs även: AI-genererade kvitton omöjliga att upptäcka – miljoner på spel. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.












