Dagens PS

Professor: Fel slutsats om sänkt arbetsgivaravgift

Riksbanken
"Jag är rädd att man förvärrar lågkonjunkturen", säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfelt till Di om Riksbankens dubbelhöjning av räntan. (Foto: TT)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 31 aug. 2022Publicerad: 31 aug. 2022

Forskare fann att sänkt arbetsgivaravgift skulle generera få jobb till unga till en hög kostnad – helt fel, säger nu professor utifrån egen forskning.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Det är professor Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som sågar IFAU:s bedömning 2013 av sysselsättningseffekterna med en sänkt arbetsgivaravgift, berättar Tidningen Näringsliv, TN.

Enligt IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) skulle reformen endast generera 6 000 till 10 000 jobb, samtidigt som notan för staten skulle bli höga 1,2 miljoner per skapat jobb.

Men Daunfeldt hävdar att slutsatserna är fel. Det visar hans egen tidigare forskning på området.

Han slår fast att IFAU endast tittade på om företagen blir mer benägna att anställa unga med sänkt arbetsgivaravgift.

Men skaleffekten glömdes bort helt, konstaterar han, skriver TN.

Skaleffekten innebär att mer pengar ökar produktiviteten och per automatik viljan och möjligheten att anställa.

“Du har alltså två positiva effekter, där skaleffekten är den viktigaste”, sade Sven-Olov Daunfeldt under ett seminarium på Almega, berättar TN.

Många företag gör stora kostnadsbesparingar på sänkt arbetsgivaravgift, vilket skapar utrymme till nyanställningar av unga, slår professorn och chefsekonomen fast.

Han egen studie visar att reformen skapar 18 100 nya jobb med ett intäktsbortfall för staten på 440 000 kronor per jobb. Inte 1,2 miljoner som IFAU kom fram till.

ANNONS

“Det här har varit en mycket mer effektiv reform än vad man tidigare trott. Nu kanske det finns de som tycker att 440 000 kronor per jobb låter mycket, men det är det inte. Man kan inte förvänta sig att en sån här minskning ska ha en helt neutral effekt på statsbudgeten. Sådana reformer finns inte. Det skulle möjligen vara slopande av värnskatten. Extratjänsterna låg till exempel på 6-9 miljoner kronor i intäktsbortfall”, framhöll Sven-Olov Daunfeldt på Almega-seminariet.

I dag duggar kraven på nytt om sänkt arbetsgivaravgift, det skulle bryta mycket av utanförskapet, menar röster inom näringslivet och den politiska oppositionen.

Men Socialdemokraterna avvisar det och anser att andra åtgärder är viktigare, trots att den nya forskningen visar att det kunde skapa tusentals nya jobb bland unga i en tid med rekordmånga lediga jobb men där det paradoxalt samtidigt råder extrem kompetensbrist, skriver TN.

Läs även: Småföretagarna: Halvera arbetsgivaravgiften

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.

ANNONS
Vill du skriva korrekta och trygga avtal som egenföretagare?

Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.

Kontakta Unionen
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]