Underhållet av statens fastigheter är kraftigt eftersatt. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort av Statens fastighetsverk.
Larmet om statens fastigheter: "Underhållet är katastrofalt"


Mest läst i kategorin
”Problemen har utretts i omgångar och varit kända i minst 20 år”, säger Johanna Köhlmark, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.
Larmat under lång tid
Trots att Statens fastighetsverk larmat om problemet har regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder, anser Riksrevisionen.
Läs mer: Nu säljer staten ut vårt kulturarv (Dagens PS)
”Regeringen har förstärkt anslaget tillfälligt under tre års tid. Det är bra, men det löser inte problemen. Vi rekommenderar att regeringen utreder hur vi kan säkerställa att de kulturhistoriska fastigheterna underhålls långsiktigt”, Johanna Köhlmark till fackföreningen ST:s tidning Publikt.
Riksrevisionen slår fast att det anslagen används framför allt till akuta åtgärder. ”Det gör att problemen fortsätter år efter år”, säger hon till tidningen.
Från fornminnen till slott
Enligt definitionen kan kulturhistoriska fastigheter vara slott, fästningar, fornminnen, monument och bruksmiljöer. Totalt finns 1 019 byggnader som är bidragsfastigheter, vilket innebär att de inte kan hyras ut marknadsmässigt.
Riksrevisionen konstaterar att hyresnivåerna för de 1 204 byggnader som förvaltas marknadsmässigt av myndigheten ligger något under marknaden, vilket i och för sig kan bero på att unika fastigheter är svåra att jämföra med andra.
Läs mer: SFV: Operahuset måste renoveras för 3,1 miljarder (Realtid)
I olika sammanhang, skriver Riksrevisionen, har det förts fram att Statens fastighetsverk tar ut överhyror. Men det stämmer inte enligt granskningen. Statens fastighetsverk har visserligen mycket god ekonomi, men det inte beror på några överhyror.
Bra ekonomi
Myndighetens starka ekonomi förklaras med att det avkastningskrav som regeringen införde 2015 inte beräknas på det ekonomiska resultatet, utan på de lån som Statens fastighetsverk har hos Riksgälden. Effekten har blivit att myndighetens kapital utvecklats så starkt att det nu uppgår till närmare åtta miljarder kronor, skriver Publikt.
Lär mer: Här är slottets miljonnota – som kungen inte betalat (E55)
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över hur avkastningskravet ska beräknas framöver och att, om myndighetens soliditet blir för hög, kräva in extra medel till statens budget.
”Den nuvarande beräkningsmodellen för avkastningskravet togs fram för tio år sedan. Vi bedömer att det är dags att den ses över”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en kommentar i ett pressmeddelande.
Omtvistad hyressättning ingår inte
När Riksrevisionen gjort sin granskning har man gjort intervjuer och besök på Varbergs fästning, Göta hovrätt, Vasamuseet, Glimmingehus, Landsort och länsresidenset i Härnösand.
Modellen med kostnadshyra som gällt för Kungliga Dramaten, Kungliga Operan, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet och Nationalmuseum, har inte ingått i granskningen. Den har regeringen utträtt själv och beslutat att slopa.
Riksrevisionen har inte heller granskat förvaltningen av mark, skog, utrikesfastigheter eller privatbostäder.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Just nu får du ett riktigt bra pris på Sveriges mest valda hemlarm med brand- och inbrottsskydd. Räkna ut ditt pris och ta del av erbjudandet













