Friskvårdsbidragen brinner inne och missar målet

Friskvårdsbidraget infördes för att främja hälsa och minska sjukfrånvaro, men trots goda ambitioner tycks satsningen inte nå hela vägen fram. I dag lägger svenska arbetsgivare omkring fyra miljarder kronor varje år på friskvård, men resultaten är svåra att mäta.

Trots att friskvårdsbidraget blivit en självklar del av arbetslivet, visar uppgifter att många anställda fortfarande inte utnyttjar förmånen fullt ut. Endast runt 60 procent tar del av hela bidraget, och det är oftast redan fysiskt aktiva medarbetare.

“Vi måste nå dem som behöver komma igång, och inte de som redan tränar”, säger Oskar Halling Ullberg, forskare i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet till Tidningen Vision.

Han beskriver bidraget som ett dyrt och ineffektivt verktyg.

“Företagen lägger miljarder, men får otydliga resultat. Bidraget har blivit mer symboliskt än strategiskt”.

Läs även: Glöm friskvård – här är förmånen svenskarna helst vill ha 

Nöjdhet viktigare än pengar när det gäller friskvårdsbidrag

En studie från Södertörns högskola visar att det inte är mängden pengar som påverkar hur nöjd personalen är utan istället upplevelsen av att friskvården fungerar.

Tilda Nyström och Jesper Korell, från Södertörns Högskola, fann att nöjdhet med friskvårdsförmåner har ett tydligt samband med tillfredsställelse på jobbet, medan antalet förmåner och bidragsstorleken spelade mindre roll.