EU-kommissionen har gång på gång lovat att minska regelbördan för företag. Men nya siffror pekar i motsatt riktning. I stället för avreglering växer mängden lagar. Nu tilltar kritiken från näringslivet.
EU lovar mindre krångel – inför rekordmånga lagar
Så sent som häromdagen rapporterade PS om ett nytt förslag från EU-kommissionen med syfte att minska byråkratin och stärka Europas innovationskraft.
Faktum är att, sedan Ursula von der Leyen inledde sin andra mandatperiod som ordförande för EU-kommissionen, har EU dragit tillbaka dussintals regler i ett försök att göra det smidigare för företag att tjäna pengar och skapa jobb. Det rapporterade PS i fjol.
Ändå tycks utvecklingen gå åt motsatt håll. Istället försvinner innovation från Europa till bland annat USA på grund av fortsatt krånglig byråkrati inom EU.
Samtidigt som regler tagits bort har EU-kommisionen också antagit rekordmånga lagförslag under 2025, enligt en granskning från den tyska tidningen Die Welt. Totalt handlade det om 1 456 lagstiftningsbeslut – fler än något år sedan 2010.
Rekord i nya lagar
Bakom siffrorna står bland annat en ännu opublicerad studie från branschorganisationen Gesamtmetall. Den visar att EU under året lade fram 21 direktiv, 102 förordningar och över 1 300 olika typer av kompletterande rättsakter.
Detta trots att EU-kommissionens Ursula von der Leyen tidigare utlovat en “oöverträffad” minskning av regleringen.
Missa inte: Svenskarna jobbar mest – men får sämre betalt: ”Är allvarligt”. Dagens PS
Företagen pressas
Enligt en debattartikel av policyanalytikern Pieter Cleppe är kritiken från industrin stor.
Oliver Zander, vd för Gesamtmetall, menar att utvecklingen går åt fel håll.
Han säger att EU i praktiken lägger fyra nya lagar om dagen på företagen och konstaterar:
“Detta är motsatsen till att minska byråkratin. Många företag har svårt att hänga med i implementeringen”.
Samtidigt försvarar EU-kommissionen sin linje och menar att det inte är antalet lagar som är avgörande – utan kostnaderna. Enligt kommissionen är en stor del av lagstiftningen utformad för att minska administrativa bördor.
Klimatpolitiken driver utvecklingen
Cleppe pekar särskilt ut klimatpolitiken som en drivande faktor bakom nya regler för företag, inte minst genom omfattande krav kopplade till EU:s Green Deal.
Trots diskussioner om förenkling införs nya mål, som ett klimatmål för 2040. Samtidigt planeras en utvidgning av utsläppshandeln från 2027, vilket kan innebära ökade kostnader för hushåll.
Förenkling – men i liten skala
EU talar hellre om ”förenkling” än avreglering. Ett exempel är det så kallade Omnibus-paketet, där vissa krav på hållbarhetsrapportering mildras. Redan i fjol skapade dock paketet en hård politisk strid där kritikerna talade om ”den största urholkningen av digitala rättigheter i EU’s historia”.
Enligt Cleppe handlar EU:s arbete med förenkling främst om att skjuta upp eller justera regler som ännu inte trätt i kraft, snarare än att faktiskt minska regelbördan.
Läs även: Fler söker skydd bakom militärens murar – här lever USA:s maktelit. Dagens PS
Risker för handel och industri
Regelverken påverkar även internationell handel. Nya EU-krav, som regler kring avskogning, har mött kritik från producenter i bland annat Malaysia och Indonesien.
Pamela Coke-Hamilton vid ITC varnar för att reglerna kan få ”katastrofala” effekter på världshandeln.
Samtidigt ifrågasätts nya industriförslag, där offentliga investeringar styrs mot klimatvänliga material. Kritiker menar att det riskerar att bli dyrt och hämma konkurrenskraften.
Ingen tydlig kursändring
Sammantaget pekar utvecklingen på en tydlig trend: trots löften om motsatsen fortsätter EU att bygga ut regelverket.
Någon verklig avreglering – i den mening många företag efterfrågar – syns ännu inte till.
Läs också: EU:s starkaste ekonomi – svenskarnas favorit blomstrar. Realtid
