Den biologiska mångfaldens nytta i naturen är värd tio gånger mer än vad det kostar att återställa den, enligt beräkningar från EU-kommissionen. Men flera sätt att värdera ekosystem i pengar existerar parallellt.

ANNONS

EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag om att återställa fler områden i naturen till sitt ursprungliga tillstånd. Det handlar om att restaurera olika typer av ekosystem som till exempel torvmarker, jordbruksmark, skogar, hav och insjöar.

Enligt förslaget är nyttan det skulle åstadkomma värt 10 miljarder euro om året. Det skulle i så fall motsvara tio gånger kostnaden för restaurationen.

Janne Artell forskar i värdering av naturresurser. Han har försökt luska fram vad kommissionens beräkningar baserar sig på. För finska Yle bryter han ned siffrorna lokalt: Nyttan per finländare och år skulle ligga på 1 752 euro, medan kostnaden blir 168 euro.

Naturen värderad – men hur gör man?

”Lite i överkant”, tycker Artell. Men han konstaterar att nyttan definitivt är större än kostnaden. Hans egna studier visar att finländare i genomsnitt är beredda att betala 30 euro för ekosystemtjänster.

Det finns olika sätt att komma fram till vad dessa tjänster är värda. Ett sätt är att konkretisera tjänsterna i mänskliga värden, men med det mäter man egentligen bara den delen av ekosystemtjänsterna som vi själva enkelt ser.

Vad är människor till exempel beredda att betala för rent badvatten, fisk i sjön och bär i skogen? Värdet blir mer konkret om man tittar på hur ren vatten i badsjön påverkar priset på fritidsfastigheter.

Natursköna resan ett exempel

En resa till ett naturskönt område med möjlighet att vandra och fiska kostar också pengar – och för den som reser är då värdet av upplevelsen mer värd än de pengar som lagts ut. Annars hade man inte rest, konstaterar Janne Artell.

Men ekosystemtjänster omfattar ju också samband som inte ens alltid är fullt klarlagda för biologin. Det kan handla om hur artrikedom på en äng, hjälper pollinerande bin att leva och i sin tur skapa ätbara frukter och hunong.

ANNONS
ANNONS

Eller om att havets ekosystem suger åt sig koldioxid så att växthuseffekten inte slår igenom med full kraft.

Även detta är människor beredda att betala för i någon mån, menar Artell.

Läs också:

43 000 miljarders tillväxt vid omställning [Dagens PS]