Företagsvinsterna tar allt större del av kakan i USA. Det medan lönernas andel krymper. Nu varnar ekonomer för att förtroendet i samhället urholkas.
Varningen: Här är rekordklyftan som kan spränga USA
Klyftan mellan kapital och arbete i USA har vuxit till historiska nivåer. Företagsvinsterna som andel av landets BNP har nästan fördubblats sedan början av 1980-talet.
Det samtidigt som löntagarnas del av ekonomin har minskat. Utvecklingen väcker oro för ökade samhällsspänningar och ett naggat förtroende för det ekonomiska systemet, berättar Fortune.
Det visar ny statistik som lyfts fram av Diane Swonk, chefsekonom och vd på KPMG. I en färsk rapport konstaterar hon att företagsvinsterna som andel av USA:s BNP har stigit till 15,85 procent, från 8 procent 1982.
Under samma period har ersättningen till anställda fallit till 61,9 procent av BNP, från 66,6 procent.
Historiskt gap
Även om lönernas andel tidigare har varit lägre än i dag pekar den långsiktiga trenden nedåt. Samtidigt är gapet mellan vinster och löner nu det största sedan andra världskriget.
”Det här diagrammet från rapporten förföljer mig fortfarande. En vän kallar det för ’revolutionsdiagrammet’, vilket är oroande men talande. Ojämlikhet göder social och ekonomisk instabilitet”, skrev hon i ett inlägg på sociala medier förra veckan, som Fortune hänvisar till.
Läs mer: Allt fler miljardärer i Sverige – men hon ger bort sin förmögenhet (Dagens PS)
Hon menar att utvecklingen bidrar till att förklara varför den amerikanska ekonomin kan se stark ut på papperet samtidigt som många hushåll upplever motsatsen.
Samlade data visar avtagande inflation, stabila inkomstökningar och motståndskraftig konsumtion. Men bakom siffrorna döljer sig en skarp uppdelning.
De rikaste 20 procenten av hushållen står för nästan hela ökningen av konsumtionen sedan pandemin, medan de återstående 80 procenten i stort sett bara har lyckats hålla jämna steg med inflationen.
Svårt att få ihop det
Samtidigt brottas många amerikaner med en utdragen levnadskostnadskris. Mat, el, försäkringar, sjukvård, barnomsorg och boende har blivit dyrare.
”Det handlar om en flerårig urholkning av förtroendet och det finns en underström av svek. Något i vår ekonomiska berättelse är trasigt”, varnade hon.
Enligt rapporten är förtroendetappet inte begränsat till USA utan märks globalt, särskilt i utvecklingsekonomier under det senaste året.
Läs mer: Så har Sverige blivit ett nav för miljardärer (Dagens PS)
Samtidigt har den snabba utvecklingen inom generativ AI och president Donald Trumps tullpolitik spätt på oron för jobbsäkerheten.
”Vd:ar anger AI som skäl till anställningsstopp och uppsägningar, innan den produktivitet som är förknippad med AI har realiserats”, skrev Diane Swonk.
”Det kan visa sig vara dumsnålt. Det eldar på en folklig motreaktion mot AI, som redan växer i styrka”, fortsatte hon.
Debatten om klyftan mellan kapital och arbete är något som också togs upp i Dagens PS när Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg medverkade i Ekdals perspektiv.
Dambergs budskap var att Sverige släpar efter när det gäller att diskutera de superrikas ansvar för samhällsekonomin. Du kan se inslaget här.
Det finns dock ljusglimtar när det gäller USA, konstaterar Fortune. Skattesänkningar väntas ge en tillfällig skjuts åt ekonomin.
Fotbolls-VM som bland annat arrangeras i USA bedöms kunna dämpa nedgången i turismen. Inflationen fortsätter att svalna gradvis och stora investeringar i AI håller uppe BNP-tillväxten.
Skapar bräcklighet
Men riskerna är påtagliga. Investerare är nervösa, osäkerheten kring den ekonomiska politiken är fortsatt hög och bostadsmarknaden går trögt, skriver Fortune..
”Resultatet är en ekonomi som ser motståndskraftig ut men känns alltmer bräcklig. Tillväxten har hållit i sig. Men arbetare är mer oroliga, investerare mer flockbeteendepräglade och marknaderna mer sårbara för chocker än vad rubrikerna antyder”, skrev hon enligt Fortune.
Liknande varningar har länge framförts av Nobelpristagaren Daron Acemoglu. I en intervju nyligen slog han fast att USA riskerar en dyster framtid om utvecklingen fortsätter.
”Om vi går nedför den här vägen med att skapa mer ojämlikhet kommer den amerikanska demokratin inte att överleva”, sa han i intervjun i Fortune.
