Sämsta året för dollarn på ett halvt sekel

Efter årsskiftet nådde dollarn historiskt höga nivåer, men sedan februari har raset varit ett faktum. Högljudda krav på sänkta amerikanska räntor och ett sänkt förtroende för USA har bidragit till att den starka valutan har fått sig en rejäl törn.

När man jämför mot en mix av andra valutor har dollarn backat över 10 procent, rapporterar The Guardian. Det är det största raset sedan 1973.

Svag dollar kan matcha Trumps agenda

Donald Trump har bland annat gått till val på att stärka den amerikanska industrin. Världen, och inte minst USA själva, ska köpa amerikanskt. Där kan en svag dollar hjälpa till att göra amerikanska varor och tjänster mer attraktiva internationellt.

Men som svensk är man smärtsamt medveten om övriga effekter av en försvagad valuta. För konsumenter som är beroende av importerade varor, däribland lågprisalternativ från Kina, blir en svag dollar kännbar.

När dollarn rasade 1973

• Bretton Woods-systemet band världens valutor till dollarn och dollarn till guld.
• Nixonchocken 1971 bröt guldanknytningen – förtroendet för dollarn försvagades.
• Mars 1973: Systemet med fasta växelkurser kollapsade.
• Dollarn fick flyta fritt och föll kraftigt mot andra valutor.
• Följden blev högre inflation, valutaturbulens och starten på 70-talets ekonomiska kris.

Fortsatt ras att vänta

Många prognosmakare tror att vi har en bit kvar till botten. Analytiker på de svenska storbankerna har pratat om nivåer under 9 kronor per dollar, delvis till följd av en fortsatt stärkt krona.

Analys:
Kronan spänner musklerna – dollarn faller. Dagens PS

Handelsbanken pekar på hur rädslan för tulleffekterna för en skenande inflation i USA, åtminstone temporärt, avtagit.

”Den senaste statistiken tyder visserligen på att arbetsmarknaden svalnar snabbare än man tidigare trott, men överlag ser oron i marknaden ut att ha sjunkit. Detta speglas egentligen inte särskilt tydligt i valutamarknaden – som är mer avvaktande – men däremot i andra marknader. Börserna har till exempel stigit tydligt, volatiliteten har fallit till låga nivåer, och räntor på mer riskfyllda obligationer (som företagsobligationer) har fallit”, skriver SHB i Kronbladet.