USA:s statsskuld sväller nu till nya oroande rekordnivåer. Bedömare ser att var fjärde amerikans skattekrona snart kommer att behöva gå till att betala räntan på den enorma skulden.
USA:s statsskuld skenar – kan bli dyrt även för oss svenskar
Och även som svensk småsparare och plånböcker finns det anledning till rejäl oro om utvecklingen fortsätter enligt flera experter.
Läs även: Fem aktier att köpa i mars – dra nytta av vårsäsongen på börsen – Dagens PS
Fördubblad räntekostnad på fem år
Den amerikanske statsskulden fortsätter att skena som Dagens PS har rapporterat om flertal gånger.
Som andel av ekonomin har räntekostnaderna fördubblats från 1,6 procent av BNP 2021 till rekordhöga 3,2 procent 2025 skriver amerikanske tidningen Fortune och konstaterar;
”I dag lägger staten redan mer pengar på räntebetalningar på statsskulden än på Medicaid eller hela den nationella försvarsbudgeten – program som amerikaner upplever starkt och politiskt strider om.”
Men den stora oron handlar om utvecklingen framåt.
Statsskulden största kostnaden 2047
Enligt Congressional Budget Office senaste grundprognos väntas nettokostnaderna för räntor mer än fördubblas igen, från 970 miljarder dollar under budgetåret 2025 till 2,1 biljoner dollar år 2036.
Det skulle betyda att inom tio år så skulle 25 procent av hela den amerikanska statsbudgeten, eller var fjärde skattekrona, skulle behöva gå till räntebetalningar.
Chefsekonom: Riksbanken stressad och chockad
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, har svårt att tro att Riksbanken kommer in med en räntesänkning redan i mars. Hans övertygelse är, säger han till
Och om man drar ut utvecklingen tio år till – till år 2047 – blir det ännu värre.
Då bedömer CBO att räntekostnaderna kommer att överstiga till och med utgifterna för Social Security och bli den enskilt största budgetposten i hela den federala budgeten enligt Fortune;
”Större än pensionsutbetalningar, större än sjukvård för äldre och större än militären”.
Räntan tränger ut alla andra satsningar
Detta är givetvis dåliga nyheter för amerikanerna.
Den uppenbara effekten är att alla andra viktiga statliga utgiftsposter och satsningar kommer att trängas ut.
Men det är även dåliga nyheter för oss svenskar då skuldbombens effekter kommer att märkas långt utanför den amerikanske nationens gränser.
Så slår utvecklingen mot oss svenskar
I höstas publicerade Peter Sheikh Kvarfordt, ekonom på Riksbanken, en tung analys som varnade för ”överspillningseffekter” i flera dimensioner.
Även Stefan Fölster, tidigare chefsekonom på Svensk Näringsliv, gick ut och larmade strax innan årsskiftet i SvD kring att Sverige måste förbereda sig på konsekvenserna av den amerikanske skuldbomben.
Inte mindre än fem riskområden pekas ut för oss svenskar;
1. Svenska räntan
Höga räntekostnader i USA kan pressa upp amerikanska räntor när investerare kräver högre avkastning på statspapper, eftersom stora statsskulder ofta gör marknaden mer nervös kring kreditrisker och framtida inflation.
Det kan i sin tur påverka globala räntor, inklusive i Sverige, eftersom amerikanska statsobligationer fungerar som en global referenspunkt för riskfri ränta.
2. Kronan
Oro kring USA:s skuldsituation kan höja efterfrågan på andra säkra tillgångar, inklusive svenska räntepapper, och i vissa fall stärka kronan gentemot dollarn.
En starkare krona gör svenska exportbolag mindre konkurrenskraftiga internationellt, vilket kan påverka bolagens vinster negativt.
3. Stockholmsbörsen
Om investerare börjar se USA:s finanspolitiska läge som en riskfaktor kan det leda till ökad volatilitet eller riskaversion på världens börser, vilket ofta slår hårdast mot mer riskfyllda tillgångar och små marknader som Stockholm.
Det kan också leda till bredare riskpremier, vilket innebär att aktier måste prestera bättre för att motivera samma värderingar.
4. Svensk export
En stor del av Sveriges ekonomi är exportberoende.
Om amerikansk skuldoro och de därav följande finansmarknadseffekter dämpade amerikansk konsumtion eller tillväxt, kan det indirekt påverka svensk export negativt.
5. Ökad osäkerhet för svenska småsparare
I ett läge där stora ekonomier som USA brottas med växande skuld och hög räntebetalning kan investerare bli mer försiktiga.
Det kan leda till lägre riskaptit, högre efterfrågan på defensiva sektorer, och större fokus på säkrare tillgångar — något som kan påverka svenska tillväxtbolag.
Läs även: Missat börståget? Många aktier som fortfarande kan ha krut kvar – Dagens PS
