Modellen “köp nu, betala senare”, som Klarna varit med och populariserat, ökar konsumtionen och driver tillväxt – men risken för överskuldsättning oroar.
The Economist: Klarnas modell är bra för ekonomin
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 05 aug. 2025Publicerad: 05 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
The Economist gör en djupdykning i ekonomin bakom modellen “köp nu, betala senare” (Buy now, pay later, BNPL), som svenska Klarna varit en av pionjärerna bakom.
Även om det finns en del relevant kritik så är tidningen oväntat optimistisk.
“I takt med att den nya finansieringsformen blir alltmer mainstream, ser den säkrare och mer användbar ut än kritikerna påstår. Köp den där burriton och låt ingen döma dig”, skriver de.
Klarnas modell anammas av banker
BNPL-modellen har gått från en nisch till en allt mer integrerad del av det finansiella systemet. Sedan 2017 är Klarna en bank. Vd:n och medgrundaren Sebastian Siemiatkowski säger att han vill att det ska bli en digital finansiell assistent med artificiell intelligens. Bolaget är på väg mot en börsnotering. Klarna och andra stora BNPL-bolag som Affirm är helt integrerade i Apple och Googles digitala betalsystem. Samtidigt har etablerade banker anammat BNPL-modellen, och gränserna suddas ut.
Den främsta kritiken mot BNPL är att det underlättar riskfyllda lån för konsumenter som lever över sina tillgångar. Ett ordentligt test av den tesen kommer först att inträffa när vi får en lågkonjuktur enligt The Economist – något som inte hänt sedan modellen slagit igenom på bred front.
ANNONS
Senaste nytt
Sena betalningar ökar
Viss data indikerar att det finns skäl att vara orolig. Många BNPL-kunder är unga och deras beteende över tid kan vara svårt att förutse. Forskning från Federal Reserve tyder på att andelen BNPL-användare som har gjort en sen betalning har ökat från 15 procent år 2021 till 24 procent år 2024. Klarnas konsumentkreditförluster ökade 17 procent på årsbasis för det första kvartalet 2025.
Samtidigt är andelen betalningsanmärkningar för BNPL-lån i USA cirka 2 procent mellan 2019 och 2022, jämfört med 10 procent för kreditkortsskulder som innehas av liknande låntagare, enligt den amerikanska myndigheten The Consumer Financial Protection Bureau. Forskning i samarbete med Klarna-konkurrenten Affirm visar att för de vanligaste låntagarna förbättrades eller var kreditpoängen oförändrad när BNPL-lån inkluderades.
ANNONS
Spenderar mer i handeln
Hur modellen påverkar konsumenterna är alltså fortfarande ganska oklart – men vad som är tydligt är att den fungerar väldigt väl för handeln. BNPL-företagen erbjuder lån i samband med köp (i utbyte mot en avgift), vilket ökar försäljningen. Kunder med tillgång till lån spenderar minst 20 procent mer jämfört med de som inte har tillgång till dem, enligt The Economist.
Sammanfattat så skapar BNPL-modellen mer rörelse i ekonomin, vilket driver tillväxt. Det riktiga testet kommer när konjunkturen viker ned ordentligt. Så köp nu – men se också till att du har råd att betala senare.
Läs även: Uppgifter: Då återupptar Klarna uppskjutna börsplanerna (Dagens PS)
Läs även: Stor ilska mot Klarna: “Man blir helt knäpp” (Dagens PS)
Läs även: Klarna tvingas bli bank – BNPL-modellen spricker (Realtid)
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Daniel Jacobs
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS