Sverige hamnar på en delad fjärdeplats i Transparency Internationals årliga korruptionsindex. Men vi går i fel riktning. ”Sverige står still medan andra nordiska länder förbättrar sitt index”, säger Ulrik Åshuvud, styrelseordförande i Transparency International Sverige till DN

ANNONS

Transparency International mäter varje år korruptionsnivån i den offentliga sektorn i 180 länder. Sverige kommer för 2021 på en delad fjärdeplats, tillsammans med Norge och Singapore på 85 poäng av 100 möjliga. Toppar gör Danmark, Finland och Nya Zeeland, som får 88 poäng.

Trenden för Sverige är dock negativ – vi står stilla samtidigt som andra nordiska länder får fler poäng. Det beror bland annat på Coronakommissionens svårigheter att få ut handlingar och beslut från regeringskansliets krisgruppsmöten, säger Ulrik Åshuvud, styrelseordförande i Transparency International Sverige till Dagens Nyheter.

”Att en statlig utredning upprepade gånger, trots offentlighetsprincipen, nekades nödvändiga dokument och beslut för att fullgöra sitt uppdrag – att utvärdera hur ansvariga politiker och myndigheter har hanterat en flerårig pandemi, är ett försök till mörkläggning. Mörkläggning är motsatsen till öppenhet och insyn, och därmed ett första steg till ökad risk för korruption”, säger han till DN.

Han lyfter också i DN-intervjun fram misstankarna om mutbrott mellan Vårdexpressen och tjänstemän i Region Skåne, att svenska storbolag som Ericsson och Telia figurerar i USA:s tio-i-topp-lista (DPA) över utdömda sanktioner från amerikanska myndigheter och svenska bankers brister i arbetet mot penningtvätt som exempel på hur korruptionen går åt fel håll i Sverige.

Läs mer: ”Tydliga tecken på ökad risk för korruption i Sverige” [Dagens Nyheter]

ANNONS
ANNONS

Läs även: Statsvetare: Jämför korruption i Sverige med södra Italien [Dagens PS]