Numera behöver lastbilar inte kränga sig uppför branta alptoppar. Istället har Schweiz byggt ett enormt tåg- och vägnät under jord.
Schweiz har skapat en underjordisk värld – under Alperna


Mest läst i kategorin
Under Alpernas massiva bergsmassiv har Schweiz under flera decennier byggt vad som i praktiken kan beskrivas som ett helt underjordiskt landskap.
Ett sammanhängande nät av mer än 1 400 tunnlar och över 2 000 kilometer infrastruktur under jorden leder i dag tåg, bilar, vatten och energi genom berget.
Projektet har förändrat hur människor och varor rör sig genom landet – och samtidigt blivit ett av Europas mest långtgående klimat- och miljöingrepp, nästan utan att resenärerna märker det, skriver Econews.
Slipper Alpernas stigningar
Kärnan i satsningen är den nya järnvägsförbindelsen genom Alperna, som består av tre stora bastunnlar: Lötschberg, Gotthard och Ceneri.
Tillsammans skapar de en flack järnvägskorridor under bergen. Gotthardbastunneln, världens längsta järnvägstunnel, gör det möjligt att korsa Alperna på runt 20 minuter, utan branta stigningar eller hårnålskurvor.
Den strategiska målsättningen har varit att flytta godstransporter från väg till järnväg för att skydda känsliga alpina dalgångar.
Senaste nytt
Har fått bort lastbilarna
Tidigare passerade stora mängder lastbilar genom smala dalar, med buller, avgaser och ökad olycksrisk som följd.
Med de nya tunnlarna kan längre och tyngre godståg köra med lägre energiförbrukning, eftersom lok inte längre behöver kämpa sig uppför branta lutningar.
Resultatet har blivit en tydlig förändring. I dag transporteras drygt 70 procent av allt gods som korsar Alperna i Schweiz med tåg.
Rejäl förändring
Antalet lastbilar har minskat kraftigt jämfört med början av 2000-talet, även om nivåerna fortfarande ligger över landets långsiktiga politiska mål.
Totalt har utsläppen från transittrafiken pressats ned betydligt jämfört med ett scenario där vägtrafiken fortsatt dominera.
Bygget av tunnlarna har samtidigt inneburit stora ingrepp i naturen. Miljontals ton berg har sprängts ut och enorma mängder betong använts.
Minskad sårbarhet
Myndigheterna har försökt begränsa skadorna genom transporter på järnväg, rening av processvatten och omfattande restaurering av landskap efter avslutade arbeten.
Vattendrag har återställts och livsmiljöer för djur återskapats.
Den underjordiska infrastrukturen har också ökat robustheten mot extremväder.
Tunnlar och skyddsgallerier minskar sårbarheten för laviner, ras och översvämningar, något som blir allt viktigare i ett varmare och mer instabilt klimat.
Läs mer: Farage åker till Davos – trots åratal av kritik. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Sverige är ett kombiland, vi ser till att det förblir så. Vinterfolk kör Volkswagen ID.7 Tourer, elkombin för Sverige – med fyrhjulsdrift.











