Statens budget tyngs av den lägre tillväxten i ekonomin, de ökande statliga utgifterna och utflöde av kapital från skattekontot, men den höga inflationen ger samtidigt större momsinkomster.

ANNONS

Riksgälden räknar med att statens överskott för 2022 och 2023 blir lägre än i förra prognosen, vilket ger ett större behov av lån, det skriver Riksgälden.

”Det har hänt mycket som påverkar statsfinanserna sedan vi presenterade vår förra prognos i februari. Det mest iögonfallande är naturligtvis kriget i Ukraina som får konsekvenser för den svenska statsbudgeten genom bland annat ökade utgifter för försvar och migration. Den för närvarande höga inflationen och högre räntenivån påverkar också, delvis åt olika håll”, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm, skriver Riksgälden.

Hon säger vidare att Riksgälden sammantaget ser ett fortsatt överskott och därmed en minskande statsskuld, men att budgetsaldot försvagas jämfört med förra prognosen, samt att det vi lånar till under de här två åren är refinansiering av lån som förfaller.

Mycket hög tillväxt förra året

Förra året var tillväxten mycket hög, men tillväxten dämpas nu av kriget i Ukraina och inflationen stiger, både i Sverige och i omvärlden. Riksgälden sänker utsikterna för Sveriges ekonomi 2022 och räknar med en tillväxt på drygt 2 procent.

Jämfört med prognosen i februari minskar arbetslösheten något långsammare, men den rör sig långsamt tillbaka till nivån innan pandemin. Inflationen väntas i år uppgå till 5 procent och till nästan 3 procent nästa år.

Fortfarande överskott i statsbudgeten

Enligt Riksgäldens prognos blir statens budget lägre, men den visar fortfarande på överskott, jämfört med föregående prognos väntas dock överskottet bli lägre både i år och nästa år på grund av att kapitalplaceringar på skattekontot väntas minska och statens utgifter väntas öka.

Minskningen motverkas något av inkomsterna från konsumtionsskatter som på grund av de snabba prisökningarna blir högre. Riksgäldens nya prognos innebär att statens lånebehov ökar, jämfört med föregående prognos.

Ger ut obligation i utländsk valuta

Volymen för statsskuldväxlar justeras upp, Riksgälden planerar dessutom att under året ge ut en obligation i utländsk valuta.

ANNONS
ANNONS

Statsskulden var vid slutet av förra året 1 204 miljarder kronor, det motsvarar 22 procent av BNP. Nu beräknas statsskulden minska till 1 103 miljarder kronor i år och till 1 026 miljarder kronor nästa år, vilket innebär att den i slutet av prognosperioden blir 17 procent av BNP.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Statskassan gick plus oväntat mycket – upp 78 miljarder [Dagens PS]