Det är en historia som blivit närmast symbolisk för dålig tajming. När Riksbanken under åren 2005–2009 sålde nästan hälften av sitt guld hade priset legat stilla i decennier.
Riksbankens dyra guldmiss: sålde precis innan rusningen


Mest läst i kategorin
Strax efteråt bröt finanskrisen ut och guldpriset sköt i höjden. I dag hade de 59,7 ton som såldes varit värda närmare 69 miljarder kronor. Det motsvarar över 6 000 kronor per svensk.
I stället sitter Riksbanken kvar med en mindre reserv, samtidigt som guldets status och pris stärkts i takt med de täta kriserna. Med senaste årens ständiga prisrekord har Riksbankens sålda guld blivit en allt dyrare miss.
Riksbanken sålde med usel timing
Bakgrunden till försäljningen var Central Bank Gold Agreement (CBGA), ett avtal mellan centralbanker i Europa som reglerade hur mycket guld som fick säljas varje år.
Sverige deltog aktivt i det andra avtalet, CBGA 2 (2005–2009), och sålde då i omgångar: 17 ton 2005, knappt 10 ton 2006 och 2007, följt av ytterligare 23 ton de två sista åren, enligt siffror från World Gold Council.
Ironiskt nog var det just 2009 som centralbanker världen över, med Ryssland i spetsen, började köpa guld igen. Den svenska försäljningen blev därför något av en kontrast mot den globala trenden.
“Det är lätt att vara efterklok. Men samtidigt blev det tydligt att finanskrisen 2008 satte spår i centralbankernas agerande. Plötsligt gick köparna in, medan Sverige redan hade minskat reserven”, säger Michel Rufli, vd på Nordic Gold Trade till Dagens PS.
Från 40 till 10 procent
Historiskt har centralbanker haft runt 40 procent av sina valutareserver i guld. När Riksbanken var klar med försäljningen i början av 2010-talet motsvarade guldet bara omkring 10 procent av reserverna.
Utan att ha köpt ett enda gram har dock andelen ökat igen de senaste åren. Skälet är enkelt: guldets pris har rusat. Enligt Rufli har andelen stigit från 15 till 20 procent bara sedan 2024.
Pantsattes av Riksbanken under krisen
Ett mindre känt inslag i guldhistorien är att Riksbanken faktiskt pantsatte delar av reserven under Lehman Brothers-kraschen 2008. Syftet var att tillhandahålla dollar till en svensk storbank som hamnat i en felaktig position. Transaktionen var över på en månad och syns därför inte i den officiella statistiken.
Att guldet fanns placerat utomlands var avgörande – annars hade pantsättningen inte varit möjlig. Det blev en påminnelse om att guldet inte bara är en passiv reserv, utan också kan spela en roll i akuta krislägen.
En lärdom för framtiden
Riksbanken har inte köpt nytt guld sedan försäljningen. I dag är den svenska reserven 125,7 ton, och mycket pekar på att den kommer ligga still. Men händelsen är en påminnelse om hur snabbt marknaderna kan vända och hur dyrt det kan bli att missa rätt ögonblick.
För den som överväger investeringar i guld rekommenderar vi att läsa följande intervju med just Michel Rufli, som höjer ett varningens finger för den som jagar kortsiktiga vinster.

Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.

Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.

Här kan du beställa Verisure hemlarm för endast 2990 kr! (Värde: 6990 kr) Snabb hjälp vid inbrott, brand och nödsituationer. Gör larmtestet för att hitta rätt larm för dig.