Riksbanken har beslutat att banker och andra svenska kreditinstitut ska hålla sammanlagt drygt 40 miljarder kronor i räntefri inlåning hos Riksbanken. Detta är för att finansiera den egna verksamheten.
Riksbanken kräver miljarder räntefritt


Mest läst i kategorin
Riksbanken har beslutat att svenska kreditinstitut och svenska filialer till utländska kreditinstitut ska hålla sammanlagt 40 055 miljoner kronor i räntefri inlåning. Denna inlåning ska vara på konto hos centralbanken.
Beslutet börjar gälla från och med den 31 oktober 2025.
Missa inte: Stark BNP – Riksbankens nya huvudvärk. Realtid
“Syftet med den räntefria inlåningen är att bidra till Riksbankens förmåga till självfinansiering. Beslutet bedöms inte ha några signifikanta effekter på vare sig den finansiella stabiliteten eller penningpolitiken”, skriver banken i ett pressmeddelande.
Riksbanken ska vara självfinansierad
Kravet möjliggjordes av en lagändring som skedde i slutet av förra året. Syftet är att Riksbanken ska vara självfinansierad.
Beloppet ska uppgå till en viss andel av institutets inlåningsbas, som består av inlåning och emitterade skuldförbindelser. Det innebär att de största instituten bidrar mest till centralbankens finansiering.
Att det blir just 40 miljarder beror på skillnaderna mellan centralbankens målnivå på eget kapital och det faktiska kapitalet. Målnivån ligger på 64 miljarder kronor. Det faktiska kapitalet ligger på 23 miljarder kronor.
Riksbanken kommer varje år behöva ta ställning till om inlåningskravet behövs. Om det behövs, ska även storleken på kravet bestämmas.
Har gjort stora förluster
Att Riksbanken har behov av kapital är inte så förvånande. Banken har gjort minst sagt dåliga affärer den senaste tiden.
Framförallt förlorade man över 80 miljarder på ett beslut om värdepappersköp som gjordes av förra riksbankschefen Stefan Ingves.
Läs även: Riksbankens krav: Kontanter ska bli lag. Dagens PS
Även dåligt tajmade dollaraffärer har gjort att man gjort stora förluster. Beslut togs den 20 februari om att öka mängden dollar i valutareserven från 62 till 70 procent.
Kort efter detta föll dollarn rejält som ett resultat av den amerikanska presidenten Donald Trumps tullkrig.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.

Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.