Koppar seglar snabbt upp som en av världens mest eftertraktade råvaror. Elektrifiering, energisystem och digital infrastruktur pressar efterfrågan uppåt, samtidigt som utbudet släpar efter.
Sverige sitter på framtidens olja: "Europa vill minska beroendet"


Mest läst i kategorin
Koppar kallas ibland “den nya oljan” och kan bli den råvara som definierar vårt århundrade på samma sätt som 1900-talet kretsade kring olja.
Priset har redan börjat spegla skiftet. I december nådde kopparn nya rekordnivåer, över 11 800 dollar per ton, efter flera år av stigande kurser. Banker och råvaruanalytiker räknar med fortsatt underskott längre fram under 2020-talet, rapporterar bland andra Mining.com.
Men det är inte bara globala jättar som sitter på metallen. Sverige och Norden spelar en större och viktigare roll än många tror – inte minst för EU. Vid sidan av Sveriges kopparjätte Boliden tar fler gruvbolag plats mer lovande projekt.
Läs även:
Sverige jagar det röda guldet – svår brist hotar EU. Dagens PS
En strukturell brist på koppar växer fram
För svenska Bluelake Mineral är koppar i fokus av just den anledningen. Av bolagets planerade produktion i Norge och norra Sverige väntas omkring två tredjedelar av intäkterna komma från koppar.

”Av våra betalbara mineraler är koppar helt överlägset viktigast. Cirka 60–65 procent av intäkterna kommer därifrån”, säger bolagets vd Peter Hjorth.
Han beskriver en marknad där flera faktorer sammanfaller:
”Gapet mellan efterfrågan och utbud verkar redan öppnas. Elektrifiering, energisystem och den gröna omställningen driver efterfrågan strukturellt, utöver konjunkturen”.
Samtidigt är kopparns ställning ovanligt stabil jämfört med mer nischade metaller.
”Det är världens tredje mest konsumerade metall. Kina kan inte manipulera kopparmarknaden på samma sätt som vissa specialmetaller. Här är det marknadskrafterna som styr.”

Senaste nytt
Sverige och Norden i nytt ljus
I EU har koppar klassats som både kritisk och strategisk råvara. Ambitionen är att öka den inhemska produktionen och minska beroendet av import.
”Signalvärdet är väldigt tydligt. EU vill ha fler lokala gruvor”, säger Peter Hjorth, men tillägger:
”Tillståndsprocesserna styrs fortfarande av nationell lagstiftning.”
Trots det upplever han ett förändrat klimat, även i Norge som står utanför EU.
”Det politiska klimatet för nya gruvprojekt är betydligt bättre nu än för några år sedan, både i Sverige och Norge”.
En gruva i portföljen?
Är du intresserad av placeringar prospekteringsbolag? Då är det en god idé att verkligen göra sin hemläxa om både bolag och råvaror.
Hur långt har bolaget kvar till kommersiell drift? Kan bolaget lösa finansieringen som krävs för att nå drift?
”Om bolaget inte har tillstånd och inte producerar något, då har du en liten exponering mot råvaran. Du är mer exponerad mot riskerna i att nå produktion överhuvudtaget”, säger Handelsbankens råvaruanalytker Christian Kopfer i en intervju med Dagens PS.
Läs hela intervjun här.
Gruvor på båda sidor gränsen
Bluelakes huvudfokus ligger på koppar- och zinkprojekten i svenska Stekenjokk och Levi samt norska Jomafältet. Strategin är att samla anrikning och deponi i Norge, medan svenska fyndigheter fungerar som satelliter.
”Tanken är en central anläggning i Joma. Malm från Stekenjokk och andra satellitprojekt transporteras dit för anrikning”, säger Peter Hjorth. Viktiga tillstånd finns redan på plats för delar av projekten. Nästa steg är miljötillstånd i både Sverige och Norge.
”Vi räknar med att tillståndsprocessen kan ta upp till tre år. Därefter ytterligare runt två år för att bygga gruvorna”. Målet är produktionsstart till slutet av 2030 eller början av 2031.
”Den största kvarvarande risken är tidslinjen. Det finns alltid möjlighet till överklaganden som drar ut på processen”.
Koppar avgör kalkylen
Zink spelar en viktig men sekundär roll. För Bluelake handlar projektens ekonomi i första hand om kopparpriset.
”Vi har kalkyler som fungerar även vid betydligt lägre priser än dagens höga nivåer. Men om kopparn ligger kvar på nuvarande nivåer eller går högre får vi en väldigt kraftig hävstång i kassaflödet”, säger Peter Hjorth.

Peter Hjorth är vd för Bluelake Mineral. Han är civilekonom i grunden och har arbetat med prospektering och gruvutveckling i över 20 år. Har varit med och grundat flera gruvbolag och lett projekt i både Norden och Afrika.
”Det krävs många kompetenser för att få ett sådant här projekt i mål. Finansiering, tillstånd och teknik måste fungera samtidigt”, säger han.

Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.

Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.










