Nya gruvor lockar på börsen: ”Steg ett är att förstå"

Förseningar, fördyringar och tillstånd som aldrig kommer

Att värdera små gruvbolag är svårt av en anledning: nästan allt kan gå fel.

”Det är förseningar och fördyringar som brukar underskattas mest. Det tar längre tid än väntat, det kostar mer än väntat och produktionen når inte de volymer man trott”, säger Kopfer.

Han påminner också om den regulatoriska verkligheten:

”Om bolaget inte fått tillstånd är det en av de absolut svåraste faktorerna att bedöma. Man måste sätta sig in i läget på plats, vad kommunen tycker, om det finns motstånd, om det finns ett kommunalt veto. Det är inte lätt.”

Arctic Minerals: ”Det är ett fantastiskt läge att äga koppar i Norden”

Ett bolag som befinner sig i just det läget som vi beskriver ovan är Arctic Minerals. Vd:n Peter George är förstås part i målet, men argumenterar väl för de möjligheter som ett bolag i fasen ”avancerad prospektering” medför.

”Norden tillhör de mest attraktiva marknaderna i världen. Sverige, Norge och Finland ligger alla i topp i Fraser Institutes ranking över gruvjurisdiktioner. Det har varit 50 år av underinvesteringar i Norden, men nu svänger det”, säger han.

Kopplingen till geopolitik är central i Georges resonemang.

”Världen står inför “peak copper”. Vi kan inte producera den mängd koppar som industrin behöver. Lägger man den gröna omställningen och AI-datacenter ovanpå det har vi stora problem. Då är det ett väldigt bra läge att äga en kopparfyndighet.”

Både EU och Sverige talar i dag om kritiska råvaror, och koppar är en av dessa. Men än så länge vet vi inte säkert vad det innebär för gruvorna.

”Teorin är att det ska gå snabbare med tillstånden. Om det blir så återstår att se. Sverige måste resursätta myndigheterna bättre, det är där flaskhalsen sitter”, säger George.

Läs även:
Hittat 447 000 ton koppar i Dalsland – tror att det finns mer. Dagens PS

”Det är här hävstången finns”

Enligt George är prospekteringsbolag mer intressanta än vad många tror. Men han förespråkar att man ska göra gedigen research innan man investerar, precis som Kopfer.

”Hävstången i den här fasen är enorm. Potentialen att göra multiplar är mycket större här än i ett stort producerande bolag. Men det kräver att man gör jobbet.”

Han vill också uppmärksamma investerare på vad som händer när ett bolag rör sig från prospektering till mer avancerade faser. Det är först då som större fonder och banker överhuvudtaget får investera, och då skjuter kursen ofta i höjden.

”När institutionerna väl går in brukar kursen redan ha rört sig, och då vill man helst vara inne tidigare”, säger han.

Samtidigt lyfter han samma risker som Kopfer beskriver.

”Vi kommer behöva resa kapital fram tills vi producerar ett kassaflöde. Det är alltid en utmaning, men om det vore enkelt skulle alla göra det.”

Het kopparmarknad – framtida brist på gruvor

När Christian Kopfer ska välja den mest intressanta metallen i Sverige framåt är valet tydligt.

”Koppar är fortfarande den mest intressanta industrimetallen på fem års sikt. Det finns en strukturell stark tillväxt inom transmission och elnät, samtidigt som det blir svårt för gruvnäringen att producera så mycket som industrin vill ha.”

Att priset inte stigit lika mycket som många tror beror enligt honom på något så enkelt som konjunkturen.

”Industrimetallerna har dämpats av det svaga konjunkturläget. Men tittar man framåt är koppar den som sticker ut.”

Det perspektivet delar Peter George. Han menar att världsläget dessutom ökar betydelsen av att framställa koppar här i Europa:

”EU importerar hälften av sitt kopparkoncentrat utanför unionen. Det kanske funkade i en värld med frihandel, men inte i dag. Det är farligt att tro att vi kommer få tillgång när vi behöver det.”

Arctic Minerals som exempel – möjligheter, hinder och vägen till gruvor

Bolagets huvudprojekt, Henneviken i Dalsland, beskrivs George som en fyndighet som ”redan hade varit i produktion i Australien eller Kanada”.

”Vi har 55 miljoner ton i dag och jag tror att vi kommer att hitta hundratals miljoner ton, baserat på hur den här typen av fynd brukar se ut. Men vi har redan en konceptstudie som stödjer en gruva på fyra miljoner ton per år i minst ett decennium”, säger George.

Han lyfter även flera andra projekt, där Henneviken i Dalsland är navet. Men det är fortfarande en lång resa.

”Fem år till byggstart, 18 månader till två år av byggtid. Det är sju år innan man producerar.”

George menar att många underskattar hur många värdedrivande steg som sker långt innan en gruva står färdig.

”Det är en missuppfattning att man måste vänta på produktion. Det finns en rad milstolpar längs vägen som brukar leda till omvärderingar”, säger han.

När ett gruvbolag väl börjar bygga blir det dessutom en potentiell uppköpskandidat för större aktörer som behöver fylla på sina metallreserver, ofta till en betydande premie.

Med 30 års erfarenhet i ryggen tvekar han inte om varför han tycker investerare bör titta på just Arctic Minerals.

”Om man ser personer som mig i ledningen vet man att rätt kompetens finns. Jag har byggt gruvor, drivit gruvor och stängt gruvor. Det är det man ska leta efter.”

Slutsats: stora möjligheter för den som förstår riskerna

Sammantaget ger intervjuerna en tydlig lägesbild: små gruvbolag är inte ett sätt att ”köpa råvaror billigt”. Det är investeringar i långa processer som kan dra ut på tiden, risk kopplat till finansiering och mer därtill. Men det är ofta investeringar med stor potential.

Kopfers avslutande ord sammanfattar egentligen allt:

”Om man gör jobbet kan uppsidan vara hög. Men om man inte förstår riskerna chansar man mer än man investerar.”