Irankonflikten dundrar på och oljepriserna likaså. IEA-länderna släpper 400 miljoner fat olja från reserverna, det räcker föga. Men det kunde varit värre menar vissa experter. Än har vi inte sett oljepriser likt efter Irans revolution 1979.
Iran: Därför faller IEA:s oljesatsning platt
Irankonflikten är inne på sin tredje vecka. Attackerna fortsätter från båda sidor och den mest centrala frågan är ännu oljan. Brentoljan handlas just nu för 110,1 dollar per fat – men experter menar att upp till 200 dollar per fat inte är en orimlighet.
”Enorm volym”
Att 20 procent av världens råolja i vanliga fall fraktas genom det nu stängda Hormuzsundet är en faktor till oroligheterna. En annan är att länderna i närområdet – som Irak och Kuwait – behöver minska eller stänga ned sin oljeutvinning då den ändå inte kan ta vägen någonstans.
”Enligt min bedömning har den totala produktionen som nu har stängts ned i Gulfen nått omkring 8,5 miljoner fat per dag, vilket motsvarar 8 procent eller mer av den globala tillgången. Det är en enorm volym råolja”, säger oljeanalytikern Rory Johnston, grundare av Commodity Context – ett nyhetsbrev som sammanställer och analyserar data om energibranschen, till Harvard Business Review.
”Även om sundet skulle öppnas igen i dag skulle det sannolikt ta flera veckor, upp till en eller två månader, innan verksamheten är igång fullt ut och oljan kan börja exporteras igen.”
Läs mer: Boräntan kan stiga snabbare än väntat: ”Ha beredskap”
Vidare menar han att det handlar om cirka 20 miljoner fat per dag som skulle transporteras genom sundet, men som nu inte når marknaden.
I relation till detta blir de 400 miljoner oljefat som IEA-länderna gått med på att släppa ur sina reserver över 120 dagar småpotatis.
”Det motsvarar omkring 3,3 miljoner fat per dag som återförs till systemet – vilket, om vi hade befunnit oss i 2022, hade varit en svindlande stor siffra, men som ändå är mycket liten i förhållande till det bortfall vi har.”
Enorm påverkan jämfört med oljekrisen 1970
När arabländerna 1970 lade embargo på att leverera olja till väst handlade det om ungefär sju procent av global tillförsel. Priserna sköt då i höjd och nådde (justerat för inflation) 179 dollar per fat efter den Iranska revolutionen några år senare.
Läs mer: Vad händer med ekonomin? Inte ens centralbankerna vet
Att priserna idag inte är lika höga som då, trots att den procentuella påverkan är högre, menar en skribent på MoneyWeek handlar om tron – eller hoppet – på att Irankrisen blir kort nog att marknaden kan svälja efterdyningarna.
