Oljepriset i fokus, men tre veckor in i Iran-kriget handlar det inte bara om olja. Nu hotas allt från jordbruk till läkemedel.
Inte bara oljan: Fler råvaruhot i spåren av kriget
Allt har handlat om oljepriset och hur det stigit som en raket mot skyn, sedan USA och Israel valde att gå till attack mot Iran.
Tre veckor in på det kriget handlar fortfarande det mesta av ekonominyheterna om oljan.
USA:s president Donald Trump har försökt prata ner oljepriserna, sett till att släppa loss strategiska oljelager, låtit ryssarna få fylla på krigskassan genom att sälja olja fritt och sedan krävt support av andra Nato-länder.
Analysen: ”USA riskerar att ha gått i Irans fälla”. Dagens PS
Inte bara oljan
Inget av det har emellertid övertygat marknaden, inte heller fått den att tro att Hormuzsundet ska öppnas igen i närtid och oljan strömma som förut.
Upp till en femtedel av den globala oljan passerar sundet och kan nu inte längre göra det – men dessutom har många andra centrala råvaror fastnat.
För att ta några exempel kommer 22 procent av världens handlade urea från regionen, liksom 24 procent av dess aluminium, 45 procent av svavlet och en tredjedel av dess helium.
Lägre tillgång – dyrare
När råoljan inte längre levereras har asiatiska raffinaderier snabbt fått akuta problem.
Raffinaderier i Kina, Indien, Japan och Thailand har redan rapporterat volymminskningar på 5-15 procent och raffinaderierna i Gulfländerna har knappt levererat något alls sedan slutet av februari.
Situationen har fått Kina att stoppa all export av raffinerade produkter, vilket satt turbofart på priserna på bensin, diesel och jetbränsle i Singapore, Asiens handelscentrum på området.
Även Europa pressas av läget. Förra året kom 69 procent av dess import av jetbränsle från Gulfen eller Asien.
”Det kommer att bli värre”
Fortsättningen? Det kommer att bli värre. En modellering från Kpler konstaterar att Oceanien kommer att ha förbrukat 80 procent av sina flygbränslelager inom 36 dagar, Afrika inom 23.
Asiatiska länder utanför Kina, Japan och Sydkorea kommer att ha kritisk brist på bensin inom 12 dagar.
Tillverkningsindustrin är den andra sektorn under allvarlig press, eftersom man är beroende av Gulfländernas petrokemiska anläggningar.
Regionen står för nästan 45 procent av de globala sjöburna naftaflödena och 23–30 procent av exporten av andra viktiga plastinsatsvaror, inklusive styren och polyeten.
Flera asiatiska plasttillverkare har redan deklarerat force majeure, vilket innebär att de inte kan uppfylla kontrakt på grund av faktorer utanför deras kontroll.
”Enormt intresse”: Största noteringen på fem år. Dagens PS
Viktigt för läkemedel
De aktiva föreningarna i de flesta läkemedel, från aspirin till antibiotika, kräver också petrokemikalier, påpekar The Economist.
Kina importerar stora volymer petrokemiska råvaror från Gulfen. Indien, världens största tillverkare av generiska läkemedel, är också utsatt.
Dessutom levererar Gulfen 26 procent av världens industridiamanter, 26 procent av dess glykol och 30 procent av dess metanol.
Mest slående har varit effekten på aluminium, som används för förpackningar, transporter, elnät och förnybar energi.
Priset på London Metal Exchange för aluminium levererat om 3 månader ökat med 300 dollar, till 3 440 dollar per ton – nära det högsta på fyra år.
14 procent av importen till Europa kommer från Gulfen – för USA är siffran 21 procent.
Dollarn är tillbaka: ”Bara tillfälligt”. Dagens PS
Helium nu bristvara
Helium är ett annat offer för kriget. Gasen är avgörande för att kyla de supermagneter som används för att tillverka halvledarchips.
Qatar producerade 17 ton helium per dag, ungefär en tredjedel av den globala tillgången, vid Ras Laffan, som nu är stängt.
Svavel är också en bristvara. Priset har stigit med 40 procent sedan slutet av februari och överträffat en tidigare topp 2022.
