Dagens PS

"Det smutsiga guldet" – rusning i den hatade råvaran

Kolgruva
Brunkolsgruva i Jaenschwalde, Tyskland, som tidigare ägdes av svenska Vattenfall. (Foto: Rick Pleul/picture-alliance/dpa/AP Images)
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 30 jan. 2026

Kol är kanske den mest ifrågasatta energiråvaran i klimatdebatten – men på börsen har den blivit en oväntad vinnare.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Trots politiskt motstånd och en snabb utbyggnad av förnybar energi har flera kolbolag rusat i värde de senaste åren. För investerare har det skapat ett paradoxalt läge: En “smutsig” bransch som samtidigt levererat ovanligt stark avkastning.

Bakom uppgången finns flera faktorer, rapporterar tyska Focus Money. Dels har energimarknaderna präglats av kris, försörjningsoro och kraftiga prissvängningar, vilket tillfälligt ökat efterfrågan på kol i flera regioner. Dels handlar det om att kol inte är en enhetlig produkt.

Olika typer av kol på marknaden

Marknaden skiljer mellan termiskt kol, som används i kraftverk för el och värme, och metallurgiskt kol, som också kallas koks och är en nödvändig insatsvara i stålproduktion. Just det metallurgiska kolet har haft relativt stark efterfrågan när industrin gått på högvarv, vilket gynnat vissa gruvbolag särskilt mycket.

En svenskkoppling här är att de svenska skattebetalarna via statligt ägda Vattenfall gjort enorma förluster på tysk kolkraft, enligt rapportering från Dagens industri 2021 rörde det sig om 88 miljarder kronor.

Den tjeckiska miljardären Daniel Kretinsky som köpte Vattenfalls koltillgångar 2023 har dock tjänat stora pengar på saken – enligt Affärsvärlden är tillgångarna värderade till flera hundra gånger mer än vad Vattenfall sålde dem för.

ANNONS

Cyklisk bransch

Efter rekordvinster under toppåren kring 2022 har dock lönsamheten pressats tillbaka. När kolpriserna föll minskade marginalerna snabbt och flera bolag rapporterade svagare resultat. Det har gjort analytiker mer försiktiga i sina prognoser, även om det finns förväntningar om stabilisering framöver.

Branschen är tydligt cyklisk och reagerar snabbt på förändringar i global tillväxt, råvarupriser och handel. Politiken fortsätter samtidigt att spela en avgörande roll. I USA har perioder av mer kolvänliga energisignaler bidragit till att stärka sektorn, medan Europa – trots ambitiösa klimatmål – tillfälligt ökat kolanvändningen när energisystemen satts under press.

ANNONS

Just nu har USA en president i Donald Trump som säger sig vilja satsa på kol, men är motståndare till exempelvis vindkraft.

Kol fortfarande centralt i Asien

I delar av Asien är kol fortfarande en central energikälla, både för elproduktion och tung industri, vilket ger ett fortsatt globalt efterfrågegolv.

Men kolaktier är inget för den riskkänslige. Kursrörelserna är ofta kraftiga och sentimentet kan svänga snabbt när nya politiska beslut, klimatregler eller konjunktursignaler når marknaden. För investerare som lockas av sektorns potential handlar det därför mindre om stabil långsiktig tillväxt och mer om tajming, riskaptit och beredskap på stora svängningar.

Läs även: Trump vill återuppliva kol – alldeles”för sent ute”

Läs även: Prislappen för att bli av med kolet

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

Daniel Jacobs
Daniel Jacobs

Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.

ANNONS
ANNONS