Har du PE-exponering via din pension, ett investeringskonto eller en fond? Då kan det vara dags att göra en översyn. Nu har Darwins evolutionsteori nått börsen. Vilka bolag överlever?
Private Equity-döden: Starkast överlever, svagast försvinner tyst
Jättefonder som EQT X, som stängde fonder med rekordhöga 245 miljarder kronor 2024, lämnade ett tomrum efter sig på marknaden. Det strukturella problemet är att nära 90 procent av kapitalet i svenska PE-fonder kommer från utländska investerare.
Svenska förvaltare konkurrerar alltså om samma globala institutionella kapital som alla andra, utan fördelen av ett hemmakapital att luta sig mot.
Venture capital-investeringarna i svenska bolag mer än halverades under 2023, från 9,6 miljarder kronor till 4,4 miljarder kronor, enligt Tillväxtanalys. Nedgången drabbade både svenska och utländska fonder. Någon tydlig återhämtning under 2024 och 2025 syns ännu inte i officiell statistik.
AP-fonderna & investmentbolag klarar sig
Kapitalet sinar alltså – vilket skapar en situation där private equity-marknaden riskerar att hamna i en situation framöver där de starkaste överlever, men de svaga går under.
AP-fonderna utgör ett undantag som inhemsk kapitalkälla, men deras mandat har länge begränsat exponeringen mot alternativa tillgångar.
Regeringens Fondmarknadsutredning lade 2025 fram ett förslag om ny fondstruktur för institutionella investerare. Det kan på sikt öppna fler inhemska kanaler, men det hjälper inte den fond som behöver resa kapital i dag.
Jättar som EQT, Nordic Capital, och Altor har ett trackrecord, relationer och kapacitet att överleva en kylig marknad. En mindre, odifferentierad fond utan tydlig nisch har ingen av dessa buffertar.
Läs även: Backing Minds planerar ny fond trots förlutster och konkurser
Europa: Rekordsvagt år bakom sig
Morningstar konstaterar att 2025 var det svagaste insamlingsåret för europeisk private equity på ett decennium. Avkastningen på europeiska PE-fonder landade på ungefär hälften av det historiska snittet under 2025, just för att exits uteblivit och distributioner till investerare sinat.
Kapitalinsamlingen föll med hela 41 procent under 2025 till 118 miljarder dollar, cirka 1 065 miljarder kronor, enligt McKinsey.
Den största fonden som stängde under hela året låg under 5 miljarder euro, cirka 45 miljarder kronor. Det går att jämföra med 2024 när hälften av allt kapital kom från fonder över den nivån.
USA: Krisens epicenter
Fyra år i rad i USA har private equity-fonder återbetalat ovanligt lite kapital till sina investerare. Enligt Bain & Co återbetalade PE-fonder bara 14 procent av förvaltat kapital under 2025, den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008 till 2009.
Branschen sitter på osålda portföljbolag värda uppskattningsvis 3 800 miljarder dollar, motsvarande cirka 34 300 miljarder kronor. Den genomsnittliga innehavstiden har stigit från fem-sex år till sju år, enligt CNBC.
”Baserat på den nuvarande miljön, där vi ser många fonder, stora som små, kämpa för att resa kapital, kommer det att finnas många förvaltare som har rest sin sista fond. De vet det bara inte ännu”, sade Kyle Walters, senior analytiker på PitchBook.
Läs även: Europeiska aktier billigare än amerikanska – så utnyttjar du gapet
