Norge tjänar pengar varje dag sedan USA och Israel attackerade Iran. Norges finansminister Jens Stoltenberg har dock rätt när han säger att landet inte är tjänar på krig.
Norges dilemma: Statliga oljefonden sårbar
Oljeexporterande nationer som Norge ser intäkterna öka i takt med att råoljan närmar sig 100 dollar per fat, precis som under Ukrainakriget då Norges energiexportintäkter steg till över 200 miljarder dollar om året.
Siffrorna är spektakulära, men maskerar en strukturell sårbarhet som sällan hamnar i rampljuset.
Norge är inte längre en oljenation
Norge är inte längre primärt en oljenation, det är en investeringsnation. Oljefonden uppgick till över 21 biljoner norska kronor, cirka 20 biljoner svenska kronor, per mars 2026, med runt 71 procents exponering mot de globala aktiemarknaderna.
Läs även: Insynshandel 1-6 mars 2026: Storköp i bland annat EQT
Det innebär att en börsnedgång på exempelvis tio procent kostar mångdubbelt mer än en varaktig minskning av oljepriset till samma procent. Krig tenderar att driva kapital bort från aktiemarknaden och mot tryggare hamnar.
Det är strukturellt negativt för ett land med världens största statliga fond Oljefondet.
Europa och mellanösterns roll för Norge
Samtidigt är Europa Norges viktigaste exportmarknad och den stora ekonomiska förloraren på konflikten i Mellanöstern.
Norsk inflation väntas ligga kvar runt 3 procent under hela 2026, klart över Norges Banks mål, enligt Nordea. Ytterligare energiprispress riskerar att förvärra detta och tvinga fram räntehöjningar som slår mot hushåll och exportindustri.
Kaos på gasmarknaderna är ett annat direkt hot: Konflikten i Mellanöstern hotar att skapa de största störningarna på gasmarknaderna sedan 2022, och 20 procent av global LNG-export passerar Hormuzsundet.
Norge levererar visserligen via rörledningar till Europa, men prisnivåerna på kontinenten dikteras ändå av vad som händer i sundet.
Kortsiktigt bra, långsiktigt dåligt för oljefonden
Kortsiktigt ger oljeprisrusningen norska statsfinanser en välkommen buffert.
Varje kvartal med geopolitisk oro urholkar dock aktieportföljens värde, försvårar budgetpolitiken och stresstestar ett land som är mer sårbart för global instabilitet än det gärna erkänner.
