De mest omtalade aktierna på börsen just nu är de som kontrollerar sin bransch så totalt att konkurrenterna knappt existerar. Är det bara positivt?
Monopolaktier – vallgrav eller fälla?
I många portföljer finns de där bolagen där kunderna inte kan byta, tekniken inte går att kopiera och vinsten flödar år efter år oavsett konjunktur. Analytiker talar om ”vallgravar”, men en vallgrav kan också bli en fängelsemur.
Juridiken kommer ikapp monopol
Som Dagens PS nyligen rapporterade stäms Sony på motsvarande 25 miljarder kronor i en brittisk domstol. Bolaget är anklagat för att låsa in sina PlayStation-användare och sedan ta ut monopolpriser utan att marknadskrafter kan bromsa dem. Målet, som inleddes i mars, kan bli ett av de mest betydelsefulla prejudikaten för hur plattformsekonomi bedöms juridiskt i Europa framöver.
Det är precis den affärsmodell som gör Sony till ett fantastiskt bolag på börsen, och det är precis den affärsmodell som nu prövas i domstol.
Inlåsningen – investerarens tidigare bästa vän
Det finns ett mönster bland världens mest lönsamma börsbolag. De tjänar inte pengar enbart på att vara duktiga, utan på att kunden sitter fast. Ekonomer kallar det ”switching costs” när kostnaden för att byta leverantör är för hög. Till slut slutar marknaden fungera som en marknad.
För PlayStation-ägare handlar det inte om att byta butik, utan om att förlora hela spelbiblioteket och alla sina utmärkelser, och ofta ett socialt nätverk av vänner. Byteskostnaden är inte bara hög utan i praktiken omöjlig att acceptera för många.
En global trend
Det är exakt den typen av inlåsning som rättssystemet på båda sidor Atlanten nu betraktar med ökande misstänksamhet.
Apple förlorade ett liknande mål och tvingades öppna upp för alternativa appbutiker inom EU. Google har förlorat flera antitrustmål kopplade till sökmotorns dominerande ställning. Sony är nästa.
Sammantaget pekar dessa tre fall mot ett mönster: Det är inte monopolet i sig som fälls utan kombinationen av teknisk inlåsning och ett prissättningsbeteende som drabbar konsumenten när alternativ saknas.
Vad det innebär för svenska sparare
Många av de bolag som lyfts fram som långsiktiga favoriter på globala börser just nu tillhör exakt den här kategorin. Bolag med marknadsandelar på 90 procent eller mer inom sina nischer, vars styrka till stor del bygger på att kunder och partners inte har något realistiskt alternativ.
Det är starka investeringscase, men de bär på en risk som sällan syns i en aktiekurs: Regulatorisk och juridisk exponering. Den prissätts in sent, ofta först när ett mål faktiskt avgörs, och kan slå hårt och snabbt.
För den svenske spararen med exponering mot exempelvis globala teknikfonder är det värt att ställa sig frågan: Hur stor del av min portfölj är beroende av affärsmodeller som i grunden bygger på inlåsning? Hur stor del av den avkastningen är egentligen en sorts juridisk tidsbomb?
Läs även: Din portfölj är byggd för en värld som inte längre finns
Läs även: Fem placeringar fondförvaltarna rekommenderar just nu
