Miljardrullningen – svenska byggprojekt drar över budget

Avtal rivs upp

Trafikanalys har i en senare studie kommit fram till att projekten i den nationella infrastrukturplanen för 2022–2033 ökat med i snitt drygt 60 procent.

Två återkommande orsaker lyfts fram: brutna kontrakt och sena ändringar i projekten. När avtal rivs upp tvingas Trafikverket göra nya upphandlingar, vilket driver kostnader och förlänger tidsplaner.

Kommuner kan också komma in med tilläggsbeställningar efter många års planering, vilket ytterligare pressar upp notan.

Måste planeras noggrant

Riksrevisionens analys visade dock att själva byggfasen i genomsnitt inte medför några större systematiska överkostnader, utan att det är planerings- och projekteringsstadiet som blir den stora fällan.

“För att kunna bedöma vilka effekter ett projekt kan få måste man lägga resurser på planering – för att lista ut vad som faktiskt ska byggas och hur det ska utformas”, säger Magnus Landergren, revisionsdirektör på Riksrevisionen, till SvD.

Hallandsåsen är ett exempel där det första projektet avbröts och ersattes av ett nytt som blev tio gånger dyrare, men som därefter höll sin budget.

Staten backar sällan

En politisk dimension gör det svårt att stoppa eller ompröva projekt när de väl är inskrivna i den nationella planen.

De uppfattas ofta som löften, och lokala intressen väger tungt. Det gör att även när kostnaderna skenar är det ovanligt att staten backar, vilket också Smedjan har skrivit om.

Samtidigt har brister i styrningen inom Trafikverket uppmärksammats. Projektledare har ofta bättre insyn än myndighetens ledning, vilket gör det svårt att upptäcka problem i tid.

Västlänken blev mycket dyrare

I Västlänken avslöjades exempelvis en leverantörskedja med omfattande internfakturering och påslag som drev upp kostnaderna kraftigt.

Sedan 2020 har Trafikverket fått i uppdrag att arbeta mer systematiskt med kostnadskontroll, och i den nya infrastrukturplanen föreslås för första gången att flera projekt ses över eller skrotas.